Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER: EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HART Hart, A. VĂ„ldtĂ€kt i nĂ€ra relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete pĂ„ mastersnivĂ„ i Kriminologi 30 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, Institutionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2014. Det finns ett generellt antagande i samhĂ€llet att gĂ€rningsmannen i en vĂ„ldtĂ€kt Ă€r en man och att offret Ă€r en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhĂ„llande.

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers vÀlmÄende och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det fÄ studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas hÀr i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna pÄverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jÀmförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Bland lĂ€rare i Ă„r 2-6 och elever Ă„r 4-6 vill vi försöka ta reda pĂ„ om och dĂ„ eventuellt hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet skiljer sig Ă„t. Vi vill ocksĂ„ undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolĂ€mnen. Kan det vara sĂ„ att skolans traditioner och vĂ€rderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, dĂ€r formell undervisning dominerat, Ă€r sĂ„ starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolĂ€mnen eller förhĂ„ller det sig pĂ„ nĂ„got annat vis? Är svenska nĂ„got vi lĂ€r isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lĂ€ra oss lĂ€sa och skriva eller Ă€r det nĂ„got annat? IngĂ„r svenskundervisningen i övriga skolĂ€mnen eller Ă€r och blir denna osynligt nĂ€r den inte stĂ„r pĂ„ schemat? I vĂ„rt forskningsarbete valde vi att anvĂ€nda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lĂ€rarna visar en relativt gemensam syn pĂ„ svenskĂ€mnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjĂ€nsteĂ„r och form av anstĂ€llning skiljer lĂ€rarna Ă„t.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Titel: Att motivera och motiveras NivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet Àr om det chefer anser motiverar de anstÀllda uppfattas som motiverande för de anstÀllda. Detta problem pÄverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet Àr att se om chefer inom banksektorn Àr medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anstÀllda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anstÀlldas uppfattning kring motivation pÄ en arbetsplats som Àr vÀldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anstÀllda. DÄ motivationen pÄverkar individens arbete kan det vara av vÀrde att studera detta, dÄ det har inverkan pÄ företagets resultat.Metod: Vi anvÀnde oss av bÄde en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Problembeskrivning: AnvĂ€ndare av Ă„rsredovisning, stĂ€ller krav pĂ„ korrekt information för att vidare kunna fatta adekvata beslut. Årsredovisningen utgörs av en reglerad del ? International Financial Reporting Standard (IFRS), samt en frivillig del, VD-ordet, som inte Ă€r reglerad. Idag har VD-ordet kommit att fĂ„ allt större betydelse, eftersom det Ă€r enklare att förstĂ„ för de anvĂ€ndare som inte har tillrĂ€cklig kunskap om redovisning. Det uppstĂ„r dĂ„ ett problem huruvida VD:n vĂ€ljer att gestalta den ekonomiska verkligheten sĂ„dan den framstĂ€lls i redovisningen, eller om han vĂ€ljer att förvrĂ€nga verkligheten i VD-ordet.