Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Den hÀr studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar pÄ att det finns mÄnga likheter trots att det skiljer ca 500 Är mellan Ären de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma strÀnga disciplin och hade Jesus som förebild. BÄda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna bÄde under och efter grundarnas död liknar varandra pÄ flera sÀtt.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Syftet med studien Àr att se vad det finns för likheter och skillnader i framstÀllningen av judendomen i tre religionsböcker för Ärskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. FrÄgestÀllningarna belyser innehÄllet, skillnader och likheter samt hur innehÄllet förhÄller sig till Lgr -11 som snart trÀder i kraft. Metoden som anvÀnts Àr textanalys av kvalitativ metod som har innehÄllet i fokus. Informationen som lÀroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten pÄverkas av de val som ledaren gör. Det Àr ocksÄ ledaren som har makten att bestÀmma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, Àven om det finns mÄnga andra faktorer som kan pÄverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de pÄverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan pÄ styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt Àmnet med hjÀlp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat pÄ fyra olika företag och deras verkstÀllande direktörer, nÀmligen FastighetsmÀklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmÀklare.Vi kan utifrÄn vÄr undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor pÄverkan och inflytande vad gÀller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som prÀglar deras verksamhet och vi kan se bÄde likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader angÄende kraven som stÀlls pÄ en arbetssökande klient för att den skall ha rÀtt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka krav som stÀlls och vilka likheter och skillnader angÄende kraven som finns stadsdelarna emellan. FrÄgestÀllningarna handlar Àven om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.

Denna kandidatuppsats utgör en komparativ studie av tvÄ vampyrkaraktÀrer, greve Dracula och Edward Cullen, utifrÄn Bram Stokers Dracula (1993) och Stephenie Meyers första roman i Twilightsagan, Twilight (2007). Jag vill försöka klargöra förÀndringar i skildringarna av vampyrkaraktÀrerna genom att jÀmföra hur dem skildras nÀr det gÀller utseende, liv samt beteende och handling och dÀrefter finna likheter och skillnader vampyrkaraktÀrerna emellan utifrÄn dessa aspekter. Den komparativa studien bygger huvudsakligen pÄ nÀrlÀsning av romanerna eftersom jag endast Àgnar mig Ät att studera hur vampyrkaraktÀrerna skildras. Resultatet visar att det finns sÄvÀl likheter som skillnader nÀr det gÀller skildringarna av greve Dracula och Edward. Skildringarna av Dracula som en monstervampyr har förÀndrats, gÄtt förlorade och likaledes bevarats nÀr det gÀller skildringarna av Edward som humanvampyr..

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter pÄ EU:s hemsida. SyftetÀr att ta reda pÄ vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehÄllsmÀssigaskillnader och likheter det finns mellan kÀlltext och mÄltext dÄ detfinns restriktioner sÄsom utrymme och mÄltexten inte fÄr avvika för mycketfrÄn kÀlltexten. Resultatet visar att översÀttaren ibland har varit tvungen att geavkall pÄ framförallt syntax och semantik för att mÄltexten ska bli lÀttförstÄeligoch ligga pÄ rÀtt nivÄ för sitt syfte, nÀmligen att informera allmÀnhetenom EU:s arbete..

Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker betrÀffande hur de behandlar begreppet svÀng. För att besvara syftet anvÀndes fyra forskningsfrÄgor;Hur skapas svÀng? Vad fokuserar musiker pÄ i skapandet av svÀng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om svÀng? Och i sÄ fall hur skiljer sig uppfattningarna Ät? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras pÄ deras subjektiva Äsikter samt pÄ forskning och litteratur i Àmnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhÄllning och rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de bÄda genrerna och mina informanters uppfattning om svÀng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhÄller sig till en puls för att skapa svÀng.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har nÀr de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar ocksÄ om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien Àr förlagd i tvÄ klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet Àr att reda pÄ pedagogernas syn pÄ den fysiska miljöns betydelse för inlÀrningen, samt hur de anvÀnder miljön som redskap för att frÀmja inlÀrningen.