Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvÄrigheter. Focus Àr likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrÄgor Àr:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvÄrigheter?? Vilka synsÀtt utrycks, gÀllande vad som erbjuds i skolmiljön gÀllande arbetssÀtt/metodik och organisation?? Hur tÀnker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvÄrar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmÄgan?Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med tvÄ elevgrupper, fyra pedagoger och tvÄ specialpedagoger. Vid intervjuerna anvÀndes halvstrukturerade frÄgor.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

Den hÀr studien belyser likheter och skillnader mellan franciskaner och metodister samt grundarnas budskap och levnad. Studien visar pÄ att det finns mÄnga likheter trots att det skiljer ca 500 Är mellan Ären de grundades. Franciskus av Assisi och John Wesley, organisationernas grundare levde efter samma strÀnga disciplin och hade Jesus som förebild. BÄda ville predika evangeliet och det fredliga budskapet för folket. Utvecklingen av organisationerna bÄde under och efter grundarnas död liknar varandra pÄ flera sÀtt.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med vÄr studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken pÄ förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger pÄ fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det Àr frÀmst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod och enkÀter samt bearbetat detta utifrÄn ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Pedagogernas utsagor och enkÀtsvar har kategoriserats och sorterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i lÀroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. GymnasielÀrarutbildningen, Historievetenskap och lÀrande. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska lÀroböcker i historia.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten pÄverkas av de val som ledaren gör. Det Àr ocksÄ ledaren som har makten att bestÀmma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, Àven om det finns mÄnga andra faktorer som kan pÄverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de pÄverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan pÄ styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt Àmnet med hjÀlp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat pÄ fyra olika företag och deras verkstÀllande direktörer, nÀmligen FastighetsmÀklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmÀklare.Vi kan utifrÄn vÄr undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor pÄverkan och inflytande vad gÀller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som prÀglar deras verksamhet och vi kan se bÄde likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning.