Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Ett arbete som handlar om att vi alla lÀr, Àr och tÀnker olika, olika gÄnger pÄ olika sÀtt allt utifrÄn vÄra olika erfarenheter och förutsÀttningar. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förstÄelse för att vi alla ibland behöver olika vÀgar och arbetssÀtt för att komma Ät ett meningsfullt och lustfyllt lÀrande..

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag gÄr sjÀlv i utbildning i rosenmetoden sÄ den kunskap jag fÄr del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del tvÄ sÄ gör jag en jÀmförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser pÄ likheter och skillnader..

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och anvÀndande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jÀmföra dessa. De filosofer jag har lÀst in mig pÄ skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har lÀst Kant som Àr deontolog, Singer som Àr utilitarist och Regan som Àr rÀttighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och anvÀndande för att sedan jÀmföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer ocksÄ att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero pÄ och vad det kan ge för resultat.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet pÄ nationell och lokal nivÄ. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthÀndelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jÀmförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sÀnda hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (Àven kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de pÄ förhand tippade som helt överlÀgsna Sovjet), dokumentÀren om matchen, Do You Believe in Miracles frÄn 2001, och fiktionsfilmen Miracle frÄn 2004 som bygger pÄ nÀmnda match. Det resultat jag kommit fram till Àr att bÄde dokumentÀren och filmen om matchen Àr uppbyggda för att förstÀrka den amerikanska patriotismen.