Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

För att kunna sÀnka utslÀppen av vÀxthusgaserna med 20 procent till Är 2020 och med 80 procent till 2050 har de bÄda lÀnderna (Storbritannien och Sverige) valt att anvÀnda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rÀttsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att anvÀnda sig av ett av riksdagens miljömÄl, BegrÀnsad klimatpÄverkan, och dÄ med inriktning mot klimatförÀndringarna. Genom att lÀnderna valt att hantera klimatfrÄgan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa lÀnder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. LÀnderna har Àven jÀmförts enligt en komparativ metod och med hjÀlp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska mÄlsÀttningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet pÄ nationell och lokal nivÄ. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthÀndelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jÀmförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sÀnda hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (Àven kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de pÄ förhand tippade som helt överlÀgsna Sovjet), dokumentÀren om matchen, Do You Believe in Miracles frÄn 2001, och fiktionsfilmen Miracle frÄn 2004 som bygger pÄ nÀmnda match. Det resultat jag kommit fram till Àr att bÄde dokumentÀren och filmen om matchen Àr uppbyggda för att förstÀrka den amerikanska patriotismen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition pÄ begreppet HRM och hur utvecklingen gÄtt frÄn den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se pÄ de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de pÄverkat personalfrÄgor. Vi utgÄr frÄn ett anglosaxiskt synsÀtt men tittar utifrÄn ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan pÄverka HRM. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av bÄde empiriskt och vetenskapligt material för att fÄ sÄ korrekta svar som möjligt.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Bakgrund: De normativa förestÀllningarna om livskvalitet och hÀlsa uppvisar stora likheter och de Àr beroende av varandra. Det Àr av stort intresse att utforska hur psykisk hÀlsa och livskvalitet pÄverkar varandra dÄ patienter med psykiatriska diagnoser ÀndÄ kan uppleva hÀlsa. Flertalet kvantitativa studier Àr genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagslÀget brist pÄ sammanstÀlld forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos mÀnniskor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanstÀlla hur mÀnniskor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.