Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition pÄ begreppet HRM och hur utvecklingen gÄtt frÄn den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se pÄ de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de pÄverkat personalfrÄgor. Vi utgÄr frÄn ett anglosaxiskt synsÀtt men tittar utifrÄn ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan pÄverka HRM. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi anvÀnt oss av bÄde empiriskt och vetenskapligt material för att fÄ sÄ korrekta svar som möjligt.

Bakgrund: De normativa förestÀllningarna om livskvalitet och hÀlsa uppvisar stora likheter och de Àr beroende av varandra. Det Àr av stort intresse att utforska hur psykisk hÀlsa och livskvalitet pÄverkar varandra dÄ patienter med psykiatriska diagnoser ÀndÄ kan uppleva hÀlsa. Flertalet kvantitativa studier Àr genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagslÀget brist pÄ sammanstÀlld forskning om individuella upplevelser av livskvalitet hos mÀnniskor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanstÀlla hur mÀnniskor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Förra Ă„ret anmĂ€ldes det 792 personrĂ„n i Malmö, av vilka mĂ„nga utfördes av personer under 18 Ă„r. PĂ„ andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invĂ„nare. Trots att Köpenhamn har nĂ€stan fyra gĂ„nger större befolkning Ă€n Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmĂ€ldes det dĂ€r bara runt 400 personrĂ„n förra Ă„ret. Syftet med denna rapport Ă€r att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjĂ€lp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivĂ„er av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssĂ€tt samt förklara dessa. Resultatet visar pĂ„ stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsĂ€ttningar att anvĂ€nda vissa tvĂ„ngsmedel sĂ„.

Huvudsyftet var att ta reda pÄ vad förskolebarn kan och tÀnker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv pÄ jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda pÄ pedagogernas arbetssÀtt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att dÀrefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kÀnnedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet pÄ jorden.

I ett team ingÄr flera professioner och för att arbeta i ett team krÀvs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som pÄverkar kommunikationen och hur kommunikationen pÄverkar mÀnniskan, kan det leda till att mÀnniskan utvecklar sin förmÄga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbÀttrat arbetsklimat. Syftet med studien Àr att belysa kommunikationens betydelse för mÀnniskan i det opererande teamet och eventuella orsaker som pÄverkar kommunikationen. Metoden Àr en litteraturöversikt med kvalitativ innehÄllsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjÀlp av tre huvudteman och 11 subteman dÀr kommunikationens process belyses.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den frÀmst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primÀra behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln mÄste opereras bort via sÄ kallad mastektomi. Tidigare forskning har ÄskÄdliggjort att förlusten av ett bröst kan pÄverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgÄtt mastektomi. Metod: Studien Àr en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund och problemformuleringDÄ frÄgor kring informationsteknikens (IT) anvÀndning inom vÄrden ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sÀtta ett vÄrdvetenskapligt perspektiv pÄ frÄgan om nyttan eller effekterna av IT. UtifrÄn en teoretisk definition av IT respektive omvÄrdnad Àr det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvÄrdnad pÄ Ätminstone tre sÀtt; som informationsbÀrare av vÄrdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som pÄverkan pÄ arbetsinnehÄll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser dÀrför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvÄrdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvÄrdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse Àr en förutsÀttning för att omvÄrdnad som en viktig del i patientens vÄrd, frÀmjas av den IT-anvÀndning som införs och anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden.MetodSex intervjuer inom tvÄ forskningsfÀlt gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifrÄga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvÄrdnadskunskap. Genom att vÄrden erbjuder kommunikation via e-post Àr det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vÄrden tillgodoses.