Syftet med examensarbetet Àr att belysa förskolelÀrares tankar kring sagor och varför sagor anvÀnds i förskolan. Jag vill ocksÄ illustrera hur förskolelÀrare arbetar med sagor för att stimulera sprÄkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskolelÀrare kring hur sagan utvecklar barns sprÄk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelÀrare och varför arbetar de med sagor? Vilka Àr skillnader och likheter i förskolelÀrarnas arbetsmetoder nÀr de arbetar med sagor? Metoden som jag anvÀnt mig av i genomförandet av studien Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ förskolelÀrare och tvÄ observationer pÄ tvÄ avdelningar i en förskola. Jag har under studien anvÀnt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Forskning visar att rörelse har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning nÀr rester av reflexer frÄn smÄbarnsÄren kan försvÄra lÀs- och skrivinlÀrning nÀr koncentration och handmotoriken störs. KoncentrationsförmÄga har en indirekt betydelse för lÀs- och skivinlÀrningen nÀr detta till viss del krÀver koncentration frÄn barnet sida. Forskning visar Àven att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter stÀrker sina resultat. Det finns Àven forskare som menar att motorik och lÀs- och skrivinlÀrning inte har nÄgot samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

SamhÀllet blir allt mer medvetna om miljöns framtida betydelse. Företag fÄr krav frÄn myndigheter och andra intressenter att minska sin miljöpÄverkan. En möjlighet som företagen har för att bedriva ett bra miljöarbete Àr att miljöcertifiera sitt miljöledningssystem enligt en miljöstandard, dÀr det finns fördefinierade miljökrav som mÄste uppfyllas. I Sverige finns tvÄ miljöstandarder, ISO 14000 och EMAS.Att miljöcertifiera företag kan liknas vid den kvalitetscertifiering som företag genomgÄtt. Vid ISO 9000 certifieringen stÀllde kunderna krav pÄ företagen och deras produkter samt innebÀr en kvalitetscertifiering att den ekonomiska vinsten ökade dÄ kvalitetsbristkostnaderna reducerades.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en undersökning om vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera pÄ Àr Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av nÀrvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney rÀknar upp faktorer som de pÄstÄr pÄverkar anvÀndarens nÀrvarokÀnsla.VÄr frÄgestÀllning Àr vilka likheter eller skillnader det finns mellan vÄra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat pÄ tvÄ program. Vi valde Àven att intervjua tvÄ experter om vilka faktorer de ansÄg pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva pÄ var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad frÄn det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvÄdimensionella bilder. IntervjufrÄgorna till testpersonerna och experterna baserades pÄ frÄgor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras nÀrvarokÀnsla och vad de trodde det var som pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla.Resultatet av intervjuerna och testet Àr att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser pÄverkar deras nÀrvarokÀnsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Ett arbete som handlar om att vi alla lÀr, Àr och tÀnker olika, olika gÄnger pÄ olika sÀtt allt utifrÄn vÄra olika erfarenheter och förutsÀttningar. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förstÄelse för att vi alla ibland behöver olika vÀgar och arbetssÀtt för att komma Ät ett meningsfullt och lustfyllt lÀrande..

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag gÄr sjÀlv i utbildning i rosenmetoden sÄ den kunskap jag fÄr del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del tvÄ sÄ gör jag en jÀmförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser pÄ likheter och skillnader..

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och anvÀndande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jÀmföra dessa. De filosofer jag har lÀst in mig pÄ skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har lÀst Kant som Àr deontolog, Singer som Àr utilitarist och Regan som Àr rÀttighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och anvÀndande för att sedan jÀmföra och söka efter likheter och skillnader. Jag kommer ocksÄ att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero pÄ och vad det kan ge för resultat.