Studiens syfte Àr att fÄ en större förstÄelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger pÄ observationer frÄn tvÄ avdelningar pÄ tvÄ skilda förskolor. Vad kÀnnetecknar barns lekmiljö pÄ tvÄ skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsÀttningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor anvÀnds observationer som metod. Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och tar utgÄngspunkt i barns livsvÀrld.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem i hela vĂ€rlden och associeras mĂ„nga gĂ„nger till social diskriminering. Under de senaste 35 Ă„ren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvĂ„rden tre miljarder varje Ă„r. Patienter med övervikt kan kĂ€nna sig otrygga samt kan kĂ€nna ett obehag att söka vĂ„rd pĂ„ grund av rĂ€dsla för stereotypa attityder frĂ„n sjukvĂ„rdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstĂ€lla vad forskningen pĂ„visar.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga Äldern. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lÀrarna anvÀnder sig av barnlitteratur och hur litteraturen anvÀnds i förskolan och skolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀcker pedagoger barns intresse för att lÀsa? Hur sÀger pedagoger att de anvÀnder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningar har varit intervjuer med lÀrare och frÄgor i form av enkÀter för barn/elever pÄ tvÄ olika skolor.

Den hÀr uppsatsen syftar till att göra en kartlÀggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den sÄ kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns nÄgon substans i pÄstÄendet om hans pÄverkan pÄ den svenska novellistiken, eller om det istÀllet handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrÄn de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och nÄgra bokförlags stÄndpunkter i frÄgan. För att kunna se om hypotesen stÀmmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanstÀllts. Dessa generella mönster har sedan jÀmförts med fyra novellister som debuterade under ovan nÀmnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av tvĂ„ fallföretag, SkĂ„nemejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten Ă€r det primĂ€ra styrinstrumentet..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra uppfattningar om modersmÄlets betydelse och modersmÄlsundervisning hos modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever som deltar i modersmÄlsundervisning.Tidigare forskning om modersmÄl och modersmÄlsundervisning har visat pÄ dess stora roll för sprÄk- och kunskapsutveckling hos andrasprÄkseleverJag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmÄlslÀrare, tre ÀmneslÀrare och tre elever som fÄr modersmÄlsundervisning pÄ tvÄ grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmÄlet har stor betydelse för all annan inlÀrning och att det dÀrför Àr viktigt att man satsar pÄ modersmÄlsundervisning. Mitt resultat visar ocksÄ att modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever Àr medvetna om modersmÄlets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.

RedovisningsrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som av tradition tillmÀter sedvanerÀtten, dÀr ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rÀttskÀlla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer frÄn normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmÀtas en allt större betydelse som rÀttskÀlla, rÄder dock osÀkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmÀtas som rÀttskÀlla. Detta Àr framförallt svÄrt att avgöra eftersom redovisningsrÀtten saknar nÄgon utförligare rÀttskÀllelÀra som förmÄr klargöra vilken inbördes hierarki som skall gÀlla mellan olika rÀttskÀllor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmÀtas betydelse som rÀttskÀlla och god redovisningssed. Detta gÀller under förutsÀttning att sedvanerÀtt föreligger, praxisen överensstÀmmer med lagstiftningen, Àr kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar sÀrdrag som inte kan tillgodoses med hjÀlp av övriga rÀttskÀllor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rÀttskÀllorna. Studien har vidare funnit att allmÀnt vedertagen rÀttskÀllelÀra kan fungera som lÀmplig utgÄngspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rÀttskÀlla skall tillmÀtas inom redovisningsrÀtten.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

NATTARBETARES UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH LIVSKVALITET En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri Jenny Nilsson Nilsson, J Nattarbetares upplevelse av hĂ€lsa och livskvalitet. En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhĂ€lsovetenskap och omvĂ„rdnad, 2006. Samtidigt som andelen i arbetskraften som arbetar permanent natt eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagt till natten har ökat visar forskning att nattarbete pĂ„verkar hĂ€lsan negativt.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den fysiska trÀningen inom ramen för friskvÄrdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har nÄgra fysiska krav för poliser. Bakgrunden till Àmnesvalet ligger i vÄr uppfattning att det Àr konstigt att det stÀlls fysiska krav pÄ polisstudenter och polisaspiranter men inte pÄ fÀrdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom Àmnet friskvÄrd, frÀmst fysisk trÀning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser pÄ detta samt visa pÄ faktorer som har betydelse för att en friskvÄrdssatsning skall bli framgÄngsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frÄgor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi frÀmst anvÀnt oss av sakkunniga personer inom de bÄda organisationerna som har intervjuats.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

Marie Bertilsson: Allan Edwall som vissÄngare. En stilanalys av en skÄdespelares sound. - Uppsala: Musikvetenskap 2003. 60 p.Syftet med denna uppsats Àr att identifiera typiska drag i Allan Edwalls visor samt att, i möjligaste mÄn, hitta ett samband mellan Edwalls vissÄng och hans skÄdespeleri. De tvÄ första delarna av uppsatsen innehÄller historik om visan samt en biografi om undersökningsobjektet.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.