Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Bakgrund: Stress pÄ arbetsplatsen Àr ofta förekommande, framförallt i yrken som kÀnnetecknas av relationer till andra mÀnniskor. Skadliga stressreaktioner uppstÄr nÀr pÄfrestningarna pÄ individen Àr större Àn förmÄgan att kunna hantera dem. Inom vÄrdyrket upplevs stress ofta pÄ grund av stort ansvar och obekvÀma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska stÀller stora krav pÄ förmÄgan till sjÀlvstÀndigt arbete och professionellt ansvar. Stress Àr dÀremot inte enbart ett negativt fenomen.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua nÄgra verksamma religionskunskapslÀrare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger pÄ valet av religioner som lÀrarna vÀljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gÀllande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lÀrarnas val av religioner i vÀrlden att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero pÄ. Syftet har Àven varit att undersöka om lÀrarna vet vilka religioner i vÀrlden som de Àr skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sÀgas vara lÀrarens professionella tolkning av styrdokumenten som gÀller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var Àven att ta reda pÄ om lÀrarna medvetet vÀljer bort nÄgon religion att undervisa om och i sÄ fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i vÀrlden som Àr mest representerade bland lÀrarnas val, Àr de fem vÀrldsreligionerna.

En tredjemanspantsÀttning föreligger om en person pantförskriver egendom till sÀkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmÀnt ha stora likheter med bÄde pant och borgen. Tidigare ansÄgs att tredjemanspants bestÀmningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. PÄ senare Är har en förskjutning inom rÀttsvetenskapen skett, sÄtillvida att pantinstitutet fÄtt en ökad betydelse vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder. Den osÀkerhet som hÀrvid rÄder om i vilken omfattning respektive sÀkerhetsinstituts regler Àr tillÀmpliga vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder ger, sammantaget med osÀkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rÀttsfigur med dÀrtill hörande, unika regler, en situation dÀr varken tredjemanspantsÀttare, gÀldenÀr eller borgenÀr med tillförlitlig sÀkerhet kan vÀrdera tredjemanspanten sÄsom sÀkerhetsrÀtt.

AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r allvarliga hĂ€lsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje Ă„r. En Ă€tstörning karakteriseras som en ihĂ„llande dysfunktion i ett Ă€tbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försĂ€mrar den fysiska hĂ€lsan eller pĂ„verkar förmĂ„gan att fungera psykosocialt. DĂ„ unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbelĂ€ggas som orsaken till Ă€tstörningen, dĂ€rför har de ibland uteslutits frĂ„n behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av Ă€tstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med föreliggande studie Àr att se hur barns fysiska miljö pÄ förskolan Àr utformad och om pedagogernas sÀtt att utforma miljön i en förskola utan sÀrskild inriktning skiljer sig i jÀmförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jÀmförelsestudie Àr för att ta reda pÄ om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende pÄ vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka nÀrmare hur pedagoger tÀnker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur det lÀroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som Àr trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att anvÀnda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa pÄ att den har betydelse för hur miljön utformas.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle fÄ bort klÀders betydelse i dagens skola. Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av fem frÄgestÀllningar som alla handlar om klÀders betydelse inom skolan. Den metod jag anvÀnt Àr kvalitativ, bÄde observation och intervju. Jag valde, slumpmÀssigt ut Ätta elever i Ärskurs 9 för intervju. Resultatet av bÄde observationen och intervjuerna vittnar om att klÀder har en stark betydelse för vem man Àr.

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Denna rapport baseras pÄ en undersökning som gÄr ut pÄ att ta reda pÄ vad man sombutikschef pÄ Systembolaget kan göra för att förbÀttra kundservicen inom ramarna för despecifika försÀljningsregler som företaget mÄste följa pÄ grund av det monopol pÄförsÀljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp dÀr vi bland annat har utgÄtt ifrÄn tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,pÄverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi intervjuat butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi Àven anvÀnt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanstÀllda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnÀr vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat pÄ likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till Àr att Systembolaget ligger efter i kundservice, dÄdetta Àmne börjat uppmÀrksammats fullt ut först pÄ senare Är. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvÀnda sig av bÄde extern och intern benchmarking för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra den egnaverksamheten. Vi kommer Àven med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget..

SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.