Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka ifall införandet av en skoluniform skulle fÄ bort klÀders betydelse i dagens skola. Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av fem frÄgestÀllningar som alla handlar om klÀders betydelse inom skolan. Den metod jag anvÀnt Àr kvalitativ, bÄde observation och intervju. Jag valde, slumpmÀssigt ut Ätta elever i Ärskurs 9 för intervju. Resultatet av bÄde observationen och intervjuerna vittnar om att klÀder har en stark betydelse för vem man Àr.

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Denna rapport baseras pÄ en undersökning som gÄr ut pÄ att ta reda pÄ vad man sombutikschef pÄ Systembolaget kan göra för att förbÀttra kundservicen inom ramarna för despecifika försÀljningsregler som företaget mÄste följa pÄ grund av det monopol pÄförsÀljning av alkoholhaltiga drycker som föreligger.I rapporten tas teorier om servicekvalitet upp dÀr vi bland annat har utgÄtt ifrÄn tekniskoch funktionell kvalitet, olika teorier om kundservice och personlig service,pÄverkansmetoder samt teori om organisationens betydelse för servicekvalitet.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi intervjuat butikschefer i treav Systembolagets butiker. Vidare har vi Àven anvÀnt oss av observationer ochbenchmarking. Det sammanstÀllda resultatet har tillsammans med teorin utgjort en grundnÀr vi analyserat resultatet av undersökningen och tittat pÄ likheter och skillnader mellanteori och praktik.Den centrala slutsatsen vi kom fram till Àr att Systembolaget ligger efter i kundservice, dÄdetta Àmne börjat uppmÀrksammats fullt ut först pÄ senare Är. För att utveckla sinkundservice rekommenderar vi bland annat att företagets butiker i större omfattning skallanvÀnda sig av bÄde extern och intern benchmarking för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra den egnaverksamheten. Vi kommer Àven med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder som vi anser skullekunna öka kundservicen inom Systembolaget..

SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.

Det har gÄtt 10 Är sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet Àr Àven att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stÀmmer överens med de dragna erfarenheterna.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsomrÄdet har vÀckts genom vÄra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och lÀsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi Àmnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalÀsstunderna.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lÀsstunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan pÄverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjÀlp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns bÄde likheter och skillnader i de olikaverksamheterna nÀr det gÀller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalÀsstunder. En av likheterna Àr att samtliga pedagoger som intervjuades Àr överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för anvÀndandet av böcker. De menar att bÄde barn ochpedagoger inspireras till att vilja anvÀnda böckerna om den fysiska miljön Àr inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se Àr hur tillgÀngliga böckerna Àr i de olika verksamheterna.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ hÀlsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hÀlsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer pÄverkar elevernas vÀlbefinnande enligt dem sjÀlva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn pÄ hÀlsa?Hur ser förÀldrarnas och barnens aktivitetsnivÄ ut i olika socioekonomiska klasser?PÄ vilket sÀtt arbetar skolorna med hÀlsa utifrÄn ett lÀrarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger pÄ Àr en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer med tvÄ idrottslÀrare. De namn skolorna har i studien Àr fingerade. EtternÀsslaskolan Àr placerad i norra Stockholm i en kommun med lÄg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan Àr placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i Ärskurs 7-9 som svarade pÄ enkÀten och 407 svar var fullstÀndiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn pÄ fysisk hÀlsa fokuserar pÄ kroppens rörelser och att vara frisk ? pÄ utsidan.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ olika examinationsformer pÄ gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger pÄ tvÄ olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl i Finland. Syftet med undersökningen Àr att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tvÄ proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som anvÀnts Àr en fördjupad, jÀmförande undersökning av det primÀra materialet. Undersökningen har genomförts i tvÄ etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförÀndringarna och turismindustrin pÄverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrÄgor som vi har arbetat efter Àr; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön pÄ Mauritius pÄverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförÀndringar att pÄverka destinationen Mauritius?.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vÀnsterskalan i kamp om vÀljarna. Under valperioden lÀggs mer fokus pÄ partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sÀlja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos vÀljarna.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar vÀljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jÀmfört med vÀljarnas uppfattning pÄ Personal Branding?Syfte: Syfte med studien Àr att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestÄ av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och vÀljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.