AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att blottlĂ€gga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gĂ€llande den specifikahĂ€ndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvĂ€nder ett kritiskt hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och tillĂ€mparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvĂ€ndeross Ă€ven genomgĂ„ende av nyhetsvĂ€rdering och nyhetsförmedling, dĂ„ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptĂ€ckt att informationen som förmedlas Ă€r den sammahos bĂ„da kanalerna, det Ă€r vinklingen pĂ„ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ă„t. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pĂ„ hur vidareUSA:s nationella sĂ€kerhet Ă€r hotad av konflikten, medan SVT istĂ€llet lĂ€ggerfokus pĂ„ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Ă€r först och frĂ€mst val av bilder,det vill sĂ€ga bĂ„da kanalerna anvĂ€nder samma bilder vid flera tillfĂ€llen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstĂ€lls pĂ„ liknande sĂ€tti bĂ„da kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Syftet med min studie var att kartlĂ€gga och lyfta upp olika arbetssĂ€tt kring begreppsinlĂ€rning hos barn mellan Ă„ldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt dĂ„ flera författare nĂ€mnt att ordförrĂ„dsspurten sker i dessa Ă„ldrar. NĂ€r dessa arbetssĂ€tt Ă€r kartlagda sĂ„ har jag jĂ€mfört dessa med varandra och visat pĂ„ skillnader och likheter. Jag har Ă€ven refererat till litteratur som belyser hur man kan förhĂ„lla sig till begreppsinlĂ€rning dĂ„ det finns olika stadium i barnets ordförrĂ„dsutveckling som man mĂ„ste ha i Ă„tanke. Dessa olika stadium Ă€r viktiga att förhĂ„lla sig till dĂ„ denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Idag Àr varumÀrken nÄgra av de mest vÀrdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrÄn att sÀrskilja likartade produkter till att Àven sÀrskilja platser, mÀnniskor och företag. Nuapplicerar Àven företag varumÀrkesaktiviteter för att sÀrskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bÀsta medarbetarna samt att behÄlla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och Àr vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrÄgar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har tvÄ undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktÀr, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkÀt bestÄende av 19 olika faktorer som devÀrderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De fÄ studiersom finns visar pÄ att manliga karaktÀrer oftare förekommer Àn kvinnliga, och att de manligakaraktÀrerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien Àr att undersöka hur kvinnliga karaktÀrer framstÀlls i barnprogrammen frÄn deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda pÄ vilket sÀtt de kvinnliga karaktÀrerna framstÀlls och omdet har förÀndrats över tid. Analysen ska Àven pÄvisa om karaktÀrerna kan benÀmnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger pÄ en semiotisk innehÄllsanalys med bÄde denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken Àr bÄde insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmÀssig bestÀmdes vilka sex barnprogram frÄn tre olika Ärtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.VÄr analys vittnar om att det finns bÄde likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktÀrer frÄnolika barnprogram och Ärtionden.

Syftet med arbetet Àr att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger pÄ tio intervjuer med pedagoger frÄn tvÄ kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tÀnker kring lÀrandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt den teori som vi tror Àr aktuell för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger Àr medvetna om att lÀrandemiljöns utformning Àr av stor betydelse för barn i koncentrationssvÄrigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna pÄverkar problematiken för barn i koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka tvÄ vÀgledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den hÀr studien handlar om vÀgledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet Àr Jobbgarantin för ungdomar som Àr ett program som riktar sig till unga arbetslösa. PÄ det utvalda projektet arbetar tvÄ stycken vÀgledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vÀgledarna Àr utbildade till studie- och yrkesvÀgledare varför jag har försökt ta reda pÄ hur de genomför sina vÀgledningssamtal.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vilken syn pedagogerna har pÄ barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville Àven se om det fanns nÄgra tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin Àr insamlad ifrÄn tvÄ Reggio Emilia - inspirarede förskolor och tvÄ Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare. Fyra arbetar pÄ Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar pÄ Montessori förskolor. Genom att fÄ göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och Äsikter  samt lÄta sitt intresse styra verksamheten fÄr barnet reellt inflytande pÄ förskolan.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.

Som arbetsterapeut tittar man pÄ delaktighet och aktivitet i vardagen, dÀr kommunikationen Àr en viktig del för att samspelet mellan mÀnniskor skall fungera. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse kommunikationshjÀlpmedel har för kommunikationen och delaktigheten i vardagen för personer med funktionsnedsÀttning som anvÀnder kommunikationshjÀlpmedel för att samtala med andra mÀnniskor. Fyra undersökningspersoner intervjuades i denna kvalitativa studie. De berÀttade om sitt kommunikationshjÀlpmedel och vilken inverkan det har i deras samspel och delaktighet med andra mÀnniskor. Resultatet visar att dessa kommunikationshjÀlpmedel har en stor betydelse för dessa personer i vardagen.

Inom yrken som polis tullbevakare och sÀkerhetskontrollant Àr det av stor betydelse att kunna avgöra nÀr en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken sÄvÀl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn pÄ stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppssprÄkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 sÀkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt om kroppssprÄkets betydelse.