Det har gÄtt 10 Är sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet Àr Àven att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stÀmmer överens med de dragna erfarenheterna.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsomrÄdet har vÀckts genom vÄra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och lÀsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi Àmnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalÀsstunderna.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lÀsstunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan pÄverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjÀlp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns bÄde likheter och skillnader i de olikaverksamheterna nÀr det gÀller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalÀsstunder. En av likheterna Àr att samtliga pedagoger som intervjuades Àr överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för anvÀndandet av böcker. De menar att bÄde barn ochpedagoger inspireras till att vilja anvÀnda böckerna om den fysiska miljön Àr inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se Àr hur tillgÀngliga böckerna Àr i de olika verksamheterna.

SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.

Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ hÀlsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hÀlsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer pÄverkar elevernas vÀlbefinnande enligt dem sjÀlva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn pÄ hÀlsa?Hur ser förÀldrarnas och barnens aktivitetsnivÄ ut i olika socioekonomiska klasser?PÄ vilket sÀtt arbetar skolorna med hÀlsa utifrÄn ett lÀrarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger pÄ Àr en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer med tvÄ idrottslÀrare. De namn skolorna har i studien Àr fingerade. EtternÀsslaskolan Àr placerad i norra Stockholm i en kommun med lÄg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan Àr placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i Ärskurs 7-9 som svarade pÄ enkÀten och 407 svar var fullstÀndiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn pÄ fysisk hÀlsa fokuserar pÄ kroppens rörelser och att vara frisk ? pÄ utsidan.

Den hÀr uppsatsen behandlar tvÄ olika examinationsformer pÄ gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger pÄ tvÄ olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl i Finland. Syftet med undersökningen Àr att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tvÄ proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som anvÀnts Àr en fördjupad, jÀmförande undersökning av det primÀra materialet. Undersökningen har genomförts i tvÄ etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essÀprovet i Svenska som modersmÄl.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförÀndringarna och turismindustrin pÄverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrÄgor som vi har arbetat efter Àr; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön pÄ Mauritius pÄverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförÀndringar att pÄverka destinationen Mauritius?.

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vÀnsterskalan i kamp om vÀljarna. Under valperioden lÀggs mer fokus pÄ partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sÀlja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos vÀljarna.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar vÀljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jÀmfört med vÀljarnas uppfattning pÄ Personal Branding?Syfte: Syfte med studien Àr att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestÄ av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och vÀljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att blottlĂ€gga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gĂ€llande den specifikahĂ€ndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvĂ€nder ett kritiskt hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt och tillĂ€mparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvĂ€ndeross Ă€ven genomgĂ„ende av nyhetsvĂ€rdering och nyhetsförmedling, dĂ„ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptĂ€ckt att informationen som förmedlas Ă€r den sammahos bĂ„da kanalerna, det Ă€r vinklingen pĂ„ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ă„t. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pĂ„ hur vidareUSA:s nationella sĂ€kerhet Ă€r hotad av konflikten, medan SVT istĂ€llet lĂ€ggerfokus pĂ„ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Ă€r först och frĂ€mst val av bilder,det vill sĂ€ga bĂ„da kanalerna anvĂ€nder samma bilder vid flera tillfĂ€llen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstĂ€lls pĂ„ liknande sĂ€tti bĂ„da kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Syftet med min studie var att kartlĂ€gga och lyfta upp olika arbetssĂ€tt kring begreppsinlĂ€rning hos barn mellan Ă„ldrarna 1-3. Åldrarna ett till tre har jag valt dĂ„ flera författare nĂ€mnt att ordförrĂ„dsspurten sker i dessa Ă„ldrar. NĂ€r dessa arbetssĂ€tt Ă€r kartlagda sĂ„ har jag jĂ€mfört dessa med varandra och visat pĂ„ skillnader och likheter. Jag har Ă€ven refererat till litteratur som belyser hur man kan förhĂ„lla sig till begreppsinlĂ€rning dĂ„ det finns olika stadium i barnets ordförrĂ„dsutveckling som man mĂ„ste ha i Ă„tanke. Dessa olika stadium Ă€r viktiga att förhĂ„lla sig till dĂ„ denna kunskap kan avgöra hur arbetet kan se ut.

Idag Àr varumÀrken nÄgra av de mest vÀrdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrÄn att sÀrskilja likartade produkter till att Àven sÀrskilja platser, mÀnniskor och företag. Nuapplicerar Àven företag varumÀrkesaktiviteter för att sÀrskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bÀsta medarbetarna samt att behÄlla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och Àr vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrÄgar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har tvÄ undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktÀr, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkÀt bestÄende av 19 olika faktorer som devÀrderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.