Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvÄrdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvÄrdnad. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. OmvÄrdnad av romer i vÄrden orsakar mÄnga gÄnger konflikter och missförstÄnd.

Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur sociala och strukturella villkor pÄverkar möjligheterna till att utnyttja ett ekonomiskt förtroende och befattning för att begÄ ekonomisk brottslighet. De frÄgestÀllningar jag önskat fÄ svar pÄ Àr:Hur kan ett ekonomiskt förtroende anvÀndas för att begÄ ekonomisk brottslighet?Vilka sociala och strukturella faktorer kan förklara ekonomisk brottslighet och vilka Äterfinns i Skandiafallet och muthÀrvan inom Göteborgs kommun? Vilka likheter och skillnader till motiven kan urskönjas mellan de Ätalades berÀttelser i domen mot Skandia och den nuvarande muthÀrvan inom Göteborgs kommun?DÄ mÄlet med arbetet hela tiden bestÄtt av att fÄ en större förstÄelse till de bakomliggande orsakerna till hur och varför dessa ekonomiska brott inom Göteborgs kommun begicks och för att dÀrefter ha möjlighet att jÀmföra likheter och skillnader mellan informanterna. DÀrmed togs beslutet att genomföra en fallstudie, med hjÀlp av kvalitativt strukturerade e-post intervjuer med standardiserade frÄgor samt studier av domen mot Skandia.Resultaten av studien visar att befattningen och yrkespositionen skapar ett handlingsutrymme som Àr centralt för att kunna begÄ den hÀr typen av brott. Dessa förutsÀttningar synes vara ett genomgÄende tema i ett flertal typer av ekonomisk brottslighet..

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Allt fÀrre ungdomar vÀljer att studera trÀdgÄrd trots att branschens behov av arbetskraft Àr stort. Syftet med denna empiriska studie Àr att se vilka faktorer som kan ha pÄverkat de sammanlagt 48 eleverna i Äk 1, lÀsÄr 2013/2014, att ÀndÄ vÀlja Naturbruksprogrammet med inriktning TrÀdgÄrd. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg besvara var; Varför vÀljer eleverna NB-TrÀdgÄrd? Vilka likheter och olikheter har trÀdgÄrdseleverna gentemot övriga naturbrukselever vad gÀller könstillhörighet, etnisk tillhörighet, bakgrund och uppvÀxt? Hur vÀrderar eleverna utbildningen och skolan? Har egen eller nÀrstÄendes kontakt med trÀdgÄrdsnÀringen under uppvÀxten betydelse i Gy-valet? PÄ vilket sÀtt kan skolorna, enligt eleverna, locka till sig fler elever? Vilken beskrivning av eleverna erbjuder resultatet? EnkÀtstudien visade pÄ en mycket jÀmna könsfördelning, att kontakt med trÀdgÄrd under uppvÀxten vÀcker ett intresse som kan vara avgörande för ett yrkesliv inom branschen samt bekrÀftade att trÀdgÄrd fortfarande Àr okÀnd eller ointressant mark för utlandsfödda svenskar. TrÀdgÄrdsleverna vÀrderade sin utbildning högt.

Under Är 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt Àr mÄnga, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. NÀr de kommer till Sverige fÄr de en god man som ska trÀda in i vÄrdnadshavarens stÀlle. Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode mÀn för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode mÀnnen sjÀlva. Studien undersökte ocksÄ vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende pÄ kommunstorlek.

Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..

Denna studie Àmnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnestrÀning kanleda till förbÀttrad lÀsning för Àldre elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ambitionen Àr attundersöka speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnestrÀning som möjligtrÀningsmetod för förbÀttrad lÀsförmÄga, med fokus pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter igrundskolans senare Är. Vidare undersöks speciallÀrare/specialpedagogers uppfattningar avförhÄllandet mellan arbetsminnestrÀning, lÀstrÀning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv dÀr likheter ochskillnader av uppfattningar har jÀmförts. Resultaten visar att arbetsminnestrÀning kan vara enmetod som hjÀlper Àldre grundskoleelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till förbÀttradlÀsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Bakgrund: Stress pÄ arbetsplatsen Àr ofta förekommande, framförallt i yrken som kÀnnetecknas av relationer till andra mÀnniskor. Skadliga stressreaktioner uppstÄr nÀr pÄfrestningarna pÄ individen Àr större Àn förmÄgan att kunna hantera dem. Inom vÄrdyrket upplevs stress ofta pÄ grund av stort ansvar och obekvÀma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska stÀller stora krav pÄ förmÄgan till sjÀlvstÀndigt arbete och professionellt ansvar. Stress Àr dÀremot inte enbart ett negativt fenomen.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? FörmĂ„gan att motivera genom att behĂ„lla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StĂ„hlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behĂ„lla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmĂ„ga att planera och delegera.Teoretisk referensram: Baserad pĂ„ teorier kring de centrala begreppen men Ă€ven pĂ„ den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda oss av den kvalitativa metoden.

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att genom en kvalitativ studie intervjua nÄgra verksamma religionskunskapslÀrare och genom detta undersöka deras didaktiska val i sin religionsundervisning. Fokus i uppsatsen ligger pÄ valet av religioner som lÀrarna vÀljer att undervisa om i sin religionsundervisning, och detta i enighet med olika gÀllande styrdokument och pedagogens tolkning av dessa. Syftet har varit att finna generella likheter och skillnader mellan lÀrarnas val av religioner i vÀrlden att undervisa om och att sedan tolka vad dessa likheter kan bero pÄ. Syftet har Àven varit att undersöka om lÀrarna vet vilka religioner i vÀrlden som de Àr skyldiga att undervisa om enligt styrdokumenten, vilket kan sÀgas vara lÀrarens professionella tolkning av styrdokumenten som gÀller i religionskunskap. Meningen med uppsatsen var Àven att ta reda pÄ om lÀrarna medvetet vÀljer bort nÄgon religion att undervisa om och i sÄ fall varför. Resultatet av min forskning visar att de religioner i vÀrlden som Àr mest representerade bland lÀrarnas val, Àr de fem vÀrldsreligionerna.

En tredjemanspantsÀttning föreligger om en person pantförskriver egendom till sÀkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmÀnt ha stora likheter med bÄde pant och borgen. Tidigare ansÄgs att tredjemanspants bestÀmningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. PÄ senare Är har en förskjutning inom rÀttsvetenskapen skett, sÄtillvida att pantinstitutet fÄtt en ökad betydelse vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder. Den osÀkerhet som hÀrvid rÄder om i vilken omfattning respektive sÀkerhetsinstituts regler Àr tillÀmpliga vid faststÀllandet av tredjemanspantens bestÀmningsgrunder ger, sammantaget med osÀkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rÀttsfigur med dÀrtill hörande, unika regler, en situation dÀr varken tredjemanspantsÀttare, gÀldenÀr eller borgenÀr med tillförlitlig sÀkerhet kan vÀrdera tredjemanspanten sÄsom sÀkerhetsrÀtt.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r allvarliga hĂ€lsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje Ă„r. En Ă€tstörning karakteriseras som en ihĂ„llande dysfunktion i ett Ă€tbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försĂ€mrar den fysiska hĂ€lsan eller pĂ„verkar förmĂ„gan att fungera psykosocialt. DĂ„ unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbelĂ€ggas som orsaken till Ă€tstörningen, dĂ€rför har de ibland uteslutits frĂ„n behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av Ă€tstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

AbstraktPÄ senare Är har media kommit att debattera flitigt i frÄgor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i tvÄ lÀger, de som Àr för diagnostik och de som Àr emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha bÄde positiva effekter, men ocksÄ negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie fÄ ökad förstÄelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fÄtt Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig nÄgot Ät i förhÄllande till nÀr i livet diagnosen blivit stÀlld, som barn/ tonÄring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berÀttelser och fram trÀder en mÄngskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna Àr att diagnosen har fÄtt en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men ocksÄ hindrat individerna att leva sina liv fullt ut.

Syftet med föreliggande studie Àr att se hur barns fysiska miljö pÄ förskolan Àr utformad och om pedagogernas sÀtt att utforma miljön i en förskola utan sÀrskild inriktning skiljer sig i jÀmförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jÀmförelsestudie Àr för att ta reda pÄ om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende pÄ vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka nÀrmare hur pedagoger tÀnker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur det lÀroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som Àr trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att anvÀnda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa pÄ att den har betydelse för hur miljön utformas.