Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.

Forskning har visat att mekanisk rekryteringsmetod Àr den metod som bÀst kan predicera framtida arbetsprestation. MÄnga rekryterare litar dock pÄ sin intuition istÀllet och det finns sÄledes ett gap mellan vad forskningen visar och hur rekryterare gör i praktiken. Syftet med undersökningen var att studera individfaktorers relativa betydelse för rekryterares grad av subjektivitet vid beslutsfattande. En webbenkÀt skickades ut till rekryterare och 106 svar erhölls. En multipel regressionsanalys visade att en kÀnslobaserad beslutstil i vardagen var en statistiskt signifikant prediktor för rekryterares grad av subjektivitet.

Podcast Àr ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast Àr ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nÄ ut till en potentiellt global publik. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med hjÀlp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jÀmfört med traditionell radio som hÀr representeras av pratprogrammet ?Gerts vÀrld? med Gert Fylking och Kim KÀrnfalk.Jag kommer Àven anvÀnda mig av David Hendys teorier för hur radio program Àr strukturellt uppbyggda och applicera dem pÄ mitt material för att se pÄ likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

Avsikten med vÄr uppsats var att ta reda pÄ om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda pÄ det valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare med olika profileringar. Dessa var musik, sprÄk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi pÄ likheter och skillnader mellan dessa förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och anvÀndning av musiken. Detta gjordes utifrÄn fyra omrÄden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sÄnger och sÄngtexter samt faktorer som krÀvs för arbetet med musik.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Tidigare forskning kring pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvÀndning, extraversion och BMI har utfallit nÄgot olika och Àr inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonÄriga pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning anvÀndes. SjuttiotvÄ gymnasiestuderande pojkar besvarade enkÀten som innehöll instrument för att mÀta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvÀndning och sjÀlvkÀnsla. Resultatet visade att massmedieanvÀndning inte korrelerar med vare sig sjÀlvkÀnsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssÀtts betydelse för elevers motivation för lÀsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras lÀslust i skolan. Undersökningen utgick frÄn fyra arbetssÀtt vilka var höglÀsning, tyst lÀsning, lÀslogg samt boksamtal. UtifrÄn litteratur har vi kunnat faststÀlla att samtliga av dessa fyra arbetssÀtt har betydelse för skapandet och utvecklandet av lÀslusten samt motivationen för lÀsning. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen dÄ företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om chefer verkligen har sÄ stor betydelse som den allmÀnna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med sÀrskilt hÀnseende till bibehÄllandet av företagskulturen dÄ ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda pÄ och klargör chefens betydelse för bibehÄllandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhÄllandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi dÀrefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.