Bakgrund: Kronisk njursvikt innebÀr att nÄgot stÄr fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehÄllande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta pÄ vÀntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt pÄ vÀntelista samt att gÄ i dialys innebÀr en stor förÀndring i livet för patienterna. De blir begrÀnsade i sin livssituation och de mÄste alltid vara tillgÀngliga om det skulle bli deras tur att genomgÄ en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vÀnta pÄ en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hÀmtad frÄn fem informanter som har erfarenhet av att ha vÀntat pÄ minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i vÀntan pÄ en njurtransplantation upplevde att livet förÀndrades, kÀnslor av ovisshet, hoppfullhet samt en kÀnsla av att vÀntan Àr hanterbar.Slutsats: VÀntan pÄ en njurtransplantation kan vara i flera Är och innefattar bÄde positiva och negativa upplevelser.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

Förskrivning av elrullstol Àr en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbÀttrad hÀlsa för personer med nedsatt förflyttningsförmÄga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hÀlsa. Studien Àr kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som anvÀnder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket vÀckte författarnas intresse vad gÀller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nÀmnvÀrt Ät frÄn en privat revisionsbyrÄ. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gÀller de materiella anlÀggningstillgÄngarna maskiner och inventarier samt personalkostnader sÄsom löner, arvoden och förmÄner. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i omrÄdet. Författarna har tagit fram en egen modell som utgÄr ifrÄn variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.

I denna uppsats jÀmförs och diskuteras gynnsamma faktorer för elevers lÀs- och skrivutveckling. Jag lyfter fram tre olika forskares syn pÄ vad som kan ha en positiv inverkan för elevers utveckling pÄ omrÄdet och sÀtter det i relation till gynnsamma faktorer för lÀrande i stort. FrÄgestÀllningarna berör likheter i forskarnas metoder, lÀrarrollen samt lÀrande utifrÄn individ- och grupperspektiv. Som jag skrev ovan sÄ fokuseras arbetets kring tre huvudtexter. Dessa texter Àr Judith Langers Effective Literacy Instruction (2002), Palincsar och Browns Reciprocal Teaching (1984) och Graham, Harris och Santangelos Self-Regulated Strategy Development (2008). Dessa tre texter ger tillsammans en bild av faktorer som kan vara av betydelse för bÄde lÀs- och skrivutveckling. I resultaten av studien kommer bland annat vikten av att eleverna lÀr sig strategier fram.

Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur. Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar? Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.

Detta arbete Àr en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet Àr att belysa elevernas syn pÄ bedömning och pÄ sÄ sÀtt Àven belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lÀrare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur sÄ har jag kommit fram till att fördelarna med att anvÀnda formativ bedömning har nÄtt ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning sÄ efterfrÄgar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lÀrarna, elevexempel och kontinuitet för att lÀra sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att klargöra synen pĂ„ det kvinnliga och manliga könet samt synen pĂ„ sexualitet i rĂ„dgivningslitteraturen, dels att spegla svaren frĂ„n analysen med tre kontrasterande synsĂ€tt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera tvĂ„ böcker med kristen rĂ„dgivningslitteratur frĂ„n 1948 som heter KĂ€rlekslivets och Ă€ktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i Ă€ktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rĂ„dgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frĂ„gor:Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen?Vilken anses vara den rĂ„dande livsnormen nĂ€r det gĂ€ller sexualitet?Vad anses hota kristendomens livsetik/vĂ€rld?Jag kommer sedan att spegla rĂ„dgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsĂ€tt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa tĂ€cket, Sigmund Freuds syn pĂ„ religion, tabu och sexualitet dĂ€r jag frĂ€mst utgĂ„r frĂ„n hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterĂ€ra romanen ThĂ©rĂšse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsĂ€tten och rĂ„dgivningslitteraturen..