Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

I denna uppsats undersöks tvÄ lÀrobokstexter i samhÀllskunskap, en för Ärskurs 6 och en för Ärskurs 9. Uppsatsens syfte Àr att utröna om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan böckerna och i sÄ fall vilka dessa Àr. Fokus ligger pÄ text-bindning och röst samt en undersökning av texternas vokabulÀr. NÄgot som ock-sÄ diskuteras i uppsatsen Àr didaktiska perspektiv pÄ lÀroboken.Materialet för undersökningen bestÄr av ett kapitel ur tvÄ lÀroböcker i sam-hÀllskunskap för Ärskurs 6 respektive Ärskurs 9: SamhÀlle idag 6 och SamhÀlle idag 9, bÄda utgivna av förlaget Natur & Kultur. Textmassan omfattar 10?12 sidor per bok, varav ett kortare avsnitt frÄn vardera kapitlet har analyserats mer ingÄende utifrÄn disposition, referensbindning och konnektivbindning.JÀmförelsen mellan de tvÄ lÀrobokstexterna visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan böckerna samt en viss progression mellan Ärskurserna vad gÀller lexikon.

Avsikten med vÄr uppsats var att ta reda pÄ om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda pÄ det valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare med olika profileringar. Dessa var musik, sprÄk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi pÄ likheter och skillnader mellan dessa förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och anvÀndning av musiken. Detta gjordes utifrÄn fyra omrÄden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sÄnger och sÄngtexter samt faktorer som krÀvs för arbetet med musik.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Tidigare forskning kring pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvÀndning, extraversion och BMI har utfallit nÄgot olika och Àr inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonÄriga pojkars sjÀlvkÀnsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning anvÀndes. SjuttiotvÄ gymnasiestuderande pojkar besvarade enkÀten som innehöll instrument för att mÀta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvÀndning och sjÀlvkÀnsla. Resultatet visade att massmedieanvÀndning inte korrelerar med vare sig sjÀlvkÀnsla eller kroppsmissnöje.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssÀtts betydelse för elevers motivation för lÀsning. Vidare ville vi undersöka elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras lÀslust i skolan. Undersökningen utgick frÄn fyra arbetssÀtt vilka var höglÀsning, tyst lÀsning, lÀslogg samt boksamtal. UtifrÄn litteratur har vi kunnat faststÀlla att samtliga av dessa fyra arbetssÀtt har betydelse för skapandet och utvecklandet av lÀslusten samt motivationen för lÀsning. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

Titel: Ledarens betydelse för företagskulturen dÄ företaget expanderar till nya marknader Författare: Marie Lood och Elisabeth Nilsson Handledare: Göran Alsén och Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om chefer verkligen har sÄ stor betydelse som den allmÀnna uppfattningen tillskriver dem, och vi gör undersökningen med sÀrskilt hÀnseende till bibehÄllandet av företagskulturen dÄ ett företag expanderar till nya marknader. Vi tar reda pÄ och klargör chefens betydelse för bibehÄllandet av företagskulturen vid företagsexpansion. Metod: För att studera förhÄllandet mellan chef och företagskultur intervjuade vi fem chefer i personliga intervjuer respektive per telefon, om deras erfarenheter vid företagsexpansioner. Genom att göra det lade vi den empiriska grunden för den analys vi dÀrefter genomförde via kultur- och ledarskapsteorier vi fann i litteraturstudien.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller pÄ vÀgen till jobbet. De TV-sÀnda reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssÀndningen Àr till för att pÄverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jÀmförelse av tvÄ reklamfilmer frÄn kommersiella företag och tvÄ frÄn nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som Àr likadana eller skiljer sig Ät frÄn de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka Àr hur reklamfilmer frÄn nonprofitorganisationer utformas och fungerar jÀmfört med reklamfilm frÄn kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrÄn kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras pÄ kommer att utföras genom tvÄ kvalitativa studier pÄ fyra reklamfilmer.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Resultatet visar pÄ skillnader i olika motivationsfaktorers pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare,           speciellt skillnader gÀllande inre och yttre faktorer. Resultatet har analyserats med hjÀlp av SDT. Vi har jÀmfört SDT modellen med Reiss och Maslows teorier i samma Àmne, trots mÄnga likheter upptÀckte vi Àven mÄnga skillnader mellan modellerna..

VÄr intention med detta arbete Àr att synliggöra eventuella likheter och skillnader pÄ hur pÄ hur pedagogerna i förskolan och pÄ högstadiet arbetar med frÄgor som berör genus och hur de arbetar för att motverka traditionella könsmönster. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning intervjuade vi tre förskolelÀrare och tre högstadielÀrare. I vÄr tolkning av resultatet har vi anvÀnt oss av den forskning som tidigare fanns inom vÄrt omrÄde..

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.