Syftet med min studie Ă€r att ur ett genusperspektiv jĂ€mföra tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i Örnsköldsvik, med tvĂ„ Ă„rskurs femmor frĂ„n en skola i UmeĂ„, för att se eventuella skillnader och likheter nĂ€r det gĂ€ller kost- och trĂ€ningsvanor, samt hur kostvana pĂ„verkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie Ă€r kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjĂ€lp av enkĂ€ter som elever frĂ„n vardera kommun har fĂ„tt besvara. EnkĂ€tens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och Ă„sikter om kost- och trĂ€ningsvanor. DĂ€rför utformades enkĂ€ten med fasta pĂ„stĂ„enden som eleverna har tagit stĂ€llning till. Resultatet i denna studie grundar sig pĂ„ 88 besvarade enkĂ€ter, dĂ€r deltagarna var 46 elever frĂ„n UmeĂ„ och 42 elever frĂ„n Örnsköldsvik.

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollÀrares syn pÄ barnböcker i förskolan. FrÄgor som uppsatsen byggde pÄ var vilket syfte förskollÀrarna hade med barnboken, hur och vem som vÀljer och om förskollÀrarna ansÄg att det fanns ett samband mellan att lÀsa för barn och barnens lÀsutveckling. Vi anvÀnde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frÄgestÀllningar. Genom intervjuerna kunde förskollÀrarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanstÀlldes och kategoriserades efter likheter och skillnader.

Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..

Hur elever i Är fem upplever relationers betydelse för sin motivation och inlÀrning. Ur ett elevperspektiv undersöker vi hur betydelsefullt det Àr med goda relationer till sÄvÀl pedagoger som kamrater..

Genom personliga intervjuer med revisorer, smÄföretagare, banktjÀnstemÀn och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för smÄföretag..

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohÀlsa och vilka faktorer som pÄverkar ungdomars hÀlsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohÀlsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansÄg kunde pÄverka ungdomarnas hÀlsa. Jag har Àven valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan pÄverka ungdomarnas hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrÄn halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

Syftet med denna uppsats Àr dels att studera om ledarstilen har betydelse för ledarens upplevelser av möjligheter och hinder i utvecklingssamtalet, dels om ledarstilen pÄverkar medarbetarnas instÀllning till utvecklingssamtalet. Studien har genomförts som en fallstudie i tre steg. Första steget var att identifiera olika ledarstilar bland ett antal ledare med hjÀlp av ett ledarstilstest. Andra steget innebar att genomföra personliga intervjuer med de ledare som enligt testet uppvisat olika ledarstilar. Tredje och sista steget bestod av att göra en enkÀtundersökning bland de intervjuade ledarnas medarbetargrupper.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

FrÄgan om chefers ledarskaps pÄverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning pÄ omrÄdet, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det gÄr att se nÄgon koppling till medarbetarnas frisknÀrvaro. Med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frÄgor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknÀrvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet Ät, i sÄ fall hur, mellan de chefer som har hög frisknÀrvaro och de med mellanhög och lÄg dito? Min slutsats Àr att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Stockholms Universitet, Instutitionen för journalistik, medier och kommunikationJMK, KarlavÀgen 104Box 27 861, 115 93 STOCKHOLMTel: 08-16 20 00Titel: CCTV och Al Jazeera ? likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen Title: CCTV and Al Jazeera ?similarities and differences in the international news programsFörfattare: Hanna Strid, hanna.strid@gmail.com, Marta Kaszuba, marta.kaszuba@hotmail.com.Handledare: Christian ChristensenC-uppsatsHöstterminen 2013This essay aims to identify what similarities and differences there are between news broadcastings from Chinese CCTV and Al Jazeera English which has its national headquarters in Qatar. When national channels broadcasts internationally, it is interesting to see what they choose to convey as that day's news flow and how to represent their country. It can depend on many different things such as structures of media ownership in the country and cultural context. The research methods used have been empirical studies and comparative analysis of a total of ten broadcasts of the largest daily newscasts on both channels, both news programmes are called the News Hour.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.