Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Stockholms Universitet, Instutitionen för journalistik, medier och kommunikationJMK, KarlavÀgen 104Box 27 861, 115 93 STOCKHOLMTel: 08-16 20 00Titel: CCTV och Al Jazeera ? likheter och skillnader i de internationella nyhetsprogrammen Title: CCTV and Al Jazeera ?similarities and differences in the international news programsFörfattare: Hanna Strid, hanna.strid@gmail.com, Marta Kaszuba, marta.kaszuba@hotmail.com.Handledare: Christian ChristensenC-uppsatsHöstterminen 2013This essay aims to identify what similarities and differences there are between news broadcastings from Chinese CCTV and Al Jazeera English which has its national headquarters in Qatar. When national channels broadcasts internationally, it is interesting to see what they choose to convey as that day's news flow and how to represent their country. It can depend on many different things such as structures of media ownership in the country and cultural context. The research methods used have been empirical studies and comparative analysis of a total of ten broadcasts of the largest daily newscasts on both channels, both news programmes are called the News Hour.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebÀr att nÄgot stÄr fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehÄllande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta pÄ vÀntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt pÄ vÀntelista samt att gÄ i dialys innebÀr en stor förÀndring i livet för patienterna. De blir begrÀnsade i sin livssituation och de mÄste alltid vara tillgÀngliga om det skulle bli deras tur att genomgÄ en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vÀnta pÄ en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hÀmtad frÄn fem informanter som har erfarenhet av att ha vÀntat pÄ minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i vÀntan pÄ en njurtransplantation upplevde att livet förÀndrades, kÀnslor av ovisshet, hoppfullhet samt en kÀnsla av att vÀntan Àr hanterbar.Slutsats: VÀntan pÄ en njurtransplantation kan vara i flera Är och innefattar bÄde positiva och negativa upplevelser.

VÄrt syfte Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels pÄ tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument sÀger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer pÄ skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lÀrarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄra undersökningar pÄ att lÀrarna Àr medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Alla förskolegÄrdar ser olika ut, placering, utformning och yta varierar frÄn gÄrd till gÄrd. De förutsÀttningar och erbjudande barnen fÄr kan ha betydelse för hur barns samspel och lek möjliggörs pÄ gÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barns samspel och lek gestaltar sig pÄ tvÄ förskolegÄrdar. Studien genomförs pÄ tvÄ förskolor med barn i Äldrarna 3-6 Är och videodokumenterade observationer pÄ respektive förskola utgör det empiriska materialet. En teoretisk utgÄngspunkt Àr ett sociokulturellt perspektiv och ett centralt begrepp inom detta perspektiv har anvÀnts som analytiskt redskap.

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

Förskrivning av elrullstol Àr en intervention av betydelse för ökat aktivitetsutförande och förbÀttrad hÀlsa för personer med nedsatt förflyttningsförmÄga. Syftet med denna studie var att studera brukares uppfattning om elrullstolens betydelse för aktivitet och hÀlsa. Studien Àr kvalitativ med narrativa intervjuer som metod för datainsamling. Författaren har intervjuat sex personer som anvÀnder elrullstol för utomhusbruk. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier.

?Ineffektiv, toppstyrd och dyr? omtalades Riksrevisionen i DN vilket vÀckte författarnas intresse vad gÀller Riksrevisionens revisionsarbete samt om detta skiljer sig nÀmnvÀrt Ät frÄn en privat revisionsbyrÄ. Författarna har haft för avsikt att undersöka om det förekommer eventuella skillnader och likheter mellan Riksrevisionens och Deloittes granskningsarbete vad gÀller de materiella anlÀggningstillgÄngarna maskiner och inventarier samt personalkostnader sÄsom löner, arvoden och förmÄner. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i omrÄdet. Författarna har tagit fram en egen modell som utgÄr ifrÄn variablerna tid, resurser, internpraxis och lagar vilka skulle kunna leda till att revisionsarbetet utförs olika inom Deloitte och Riksrevisionen.

Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag pÄ förskolegÄrden, dÀrför bör denna ges betydelse och innehÄll. Barn behöver lÀra sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lÀrande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegÄrden, hur de anvÀnder den och vilken betydelse de anser den har för barns lÀrande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts, dÀr sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.