I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lÀrande pÄ förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har ocksÄ undersökts om och hur barns lÀrande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan tvÄ olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lÀrarna arbetar och erbjuder barnen att fÄ vara pÄ förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta lÀrare om deras arbetssÀtt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns bÄde skillnader och likheter mellan de tvÄ kommuner som ingÄr i undersökningen.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

ForskningsfrÄga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan mÀn och kvinnor nÀr de shoppar klÀder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förstÄelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan mÀn och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har anvÀnts dÀr vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat mÀn och kvinnor nÀr de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har anvÀnt dÄ vi observerat och en kvalitativ metod har anvÀnts dÄ vi Àven genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping dÄ vi framförallt utgÄtt frÄn Paco Underhills teorier och observationer.

Arbetets syfte Àr att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila fÀrgningstekniken bogolan frÄn Mali dÀr intervju och litteratur stÀlls emot varandra. Syftet Àr att ta reda pÄ om malis befolkning Àr medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers vÀrde för mÀnniskor dÀrför jÀmförs textilen med tvÄ andra textila hantverk nÀrmare bestÀmt kelimmattor frÄn Kurdistan och batik frÄn Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som pÄtrÀffas mellan de tre textilierna. UtifrÄn en kvalitativ metod med ett deduktivt förhÄllningssÀtt genomfördes en sammanstÀllning av det insamlade materialet frÄn litteratur och frÄn halv-strukturerade intervjuer.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sitt förÀldraskap, samt hur professionella uppfattar detta förÀldraskap.Vi har anvÀnt oss av frÄgestÀllningarna; Hur beskriver och upplever förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning sitt förÀldraskap? Hur upplever förÀldrarna bemötandet frÄn omgivningen? Hur uppfattar professionella förÀldrarna och deras förÀldraskap?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förÀlder med intellektuell funktionsnedsÀttning samt tvÄ kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nÀra förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv pÄ förÀldraskap gÀllande förÀldrar med intellektuell funktionsnedsÀttning.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete i lÀrarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades Äsikter och tankar kring ett samarbete prÀglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped pÄ barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att fÄ en djupare förstÄelse för intervjupersonernas syn pÄ samarbetet. FrÄgestÀllningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen stÀlldes frÄgan hur de olika professionerna ansÄg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete Àr beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Abstract Andersson, L & Nilsson, T (2009). En studie om miljöns betydelse för lek i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta examensarbete handlar om miljöns betydelse för lek i förskolan. Vi har haft tvÄ förskolor med olika pedagogiska riktningar som utgÄngspunkt i vÄrt arbete. Dessa bÄda riktningar Àr Montessoripedagogik samt I Ur och Skur- pedagogik.

Den hÀr studien inriktar sig pÄ förskollÀrares syn angÄende barns rörelse i förskolan. Syftet Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare ute pÄ tvÄ förskolor i SkÄne har angÄende barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola som har tillgÄng till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta Àr att jÀmföra förskolorna för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter kring synen pÄ barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har nÄgon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger pÄ Àr kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn vardera förskola, och Àven observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever pÄ tvÄ olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta Àr att vi vill veta hur vi ska förhÄlla oss nÀr vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ enkÀt och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att frÄga tvÄ klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gÄ in pÄ djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade pÄ likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten Àr vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet Àr till för.