Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Undersökningen syftar till att jÀmföra likheter och skillnader mellan det svenska och det ryska skolsystemet pÄ grundskolenivÄ. För att uppnÄ detta syfte har jag bl.a. studerat de tvÄ skolsystemen och jÀmfört olika skoldokument i de bÄda lÀnderna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av enkÀter till elever i en skola i Sverige och en i Ryssland. Jag har bett de svenska och ryska eleverna att fylla i enkÀterna om skolsystemet. Mina frÄgestÀllningar i detta examensarbete lyder: tjÀnar barnet pÄ att börja skolan tidigare Àn vid 7 Ärs Älder? Hur stÀller de sig till studier i frÀmmande sprÄk? Vilken instÀllning till skoluniform finns det bland sÄvÀl svenska som ryska elever? Skulle eleverna kunna tÀnka sig att gÄ pÄ en pojk- respektive flickskola? Resultat av undersökningen visar att det inte finns stora skillnader i vad de svenska och ryska eleverna tycker om sina respektive skolsystem.

I uppsatsen undersöks vilka likheter och skillnader som finns mellan Sveriges, Danmarks, Finlands och Norges skolsystem avseende frÀmmande sprÄk och dess plats och funktion i skolsystemet. Undersökningen handlar om likheter och skillnader inom fyra omrÄden: hur skolsystemen ser ut, vilka sprÄk som lÀses i skolorna, pÄ vilken skolnivÄ som sprÄkstudierna pÄbörjas samt vilka yttre styrmedel som anvÀnds för att frÀmja sprÄkstudier. Undersökningen Àr av kvalitativ art och baseras pÄ texter som finns tillgÀngliga pÄ Internet. Skolsystemen i de fyra lÀnderna Àr likartade, bÄde i frÄga om antal Är samt indelningen i skolformer. Engelskan intar en sÀrstÀllning i alla lÀnderna och Àr obligatoriskt i alla undersökta lÀnder.

FörhÄllandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jÀmföra modern gnosticism och New Age utifrÄn nÄgra valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som anvÀndes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns bÄde likheter och skillnader.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Uppsatsen handlar om hur musiklÀrare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad Àr det som lÀrarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder anvÀnder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklÀrare en gemensam syn pÄ styrdokumenten? FÄr alla elever en likvÀrdig bedömning nÀr de musicerar Àn vilken skola de gÄr pÄ? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat sex stycken musiklÀrare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har anvÀnt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklÀrarna har likheter pÄ vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Den genomförda studien avsÄg att undersöka om det förelÄg likheter eller skillnader i synen pÄ konflikter mellan medarbetare och chefer pÄ ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom bÄda dessa grupper, intervjuerna stÀlldes sedan samman, analyserades och jÀmfördes med varandra. Analysmetoden som anvÀndes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns bÄde likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster pÄtrÀffades Àven i uttalandena, dÀr dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrÄn diskursanalytisk synvinkel. Konflikter Àr ett bÄde viktigt och intressant omrÄde för ett företags utveckling och vÀlbefinnande.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvÄrdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.