Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvÄrdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

Vi genomförde vÄrt utvecklingsarbete pÄ en skola i Nya Zeeland i en klass med 34 elever mellan tio och tolv Är. VÄrt syfte var att undersöka om skolan kan pÄverka elevernas mÀnniskosyn genom att göra dem medvetna om hur de tÀnker om sig sjÀlva och andra mÀnniskor. Vi arbetade med olika övningar för att stÀrka elevernas sjÀlvkÀnsla, fÄ dem att uppskatta varandras likheter och olikheter, samt öka deras förstÄelse för fördomars uppkomst och negativa konsekvenser. Undersökningen genomfördes under sex veckor höstterminen 2002. För att se om nÄgon utveckling skett hade vi tvÄ övningar som vi genomförde bÄde i början och slutet av undersökningen.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

Syftet med studien var att se om och hur en individs anknytningsstil pÄverkar valet av relationer under barndomen, tonÄrs- och nutid. UtgÄngspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra anknytningsstilar och frÄgestÀllningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende pÄ uppvÀxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nÀra respektive ytlig relation. Med hjÀlp av enkÀten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrÄn Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att anknytningsstilen Àr densamma i barndomen och i vuxen Älder och att den pÄverkar vÀnskaps- och kÀrleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Syftet med denna studie var att klargöra eventuellt samband mellan nutrition och trycksÄr genom att söka svar pÄ de tre frÄgorna: Har nutritionen nÄgon betydelse för uppkomst och lÀkning av trycksÄr? Vilka nÀringsÀmnen behövs för att förhind-ra uppkomsten och frÀmja lÀkningen av trycksÄr? Finns de nÄgot samband mellan malnutrition och/eller ÀtsvÄrigheter och trycksÄr? Metoden för denna litteraturstu-die innefattade systematisk databassökning och manuell sökning av artiklar frÄn referenslistor. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskning i Àmnet har analyserats och sammanstÀllts. Resultatet presenteras i följande fyra tema: Nutri-tionens betydelse, energiintagets betydelse, vitaminers och mineralers betydelse samt bifynd. Analysen indikerar pÄ samband mellan förbÀttrad nutrition och bÄde minskad incidens och förbÀttrad lÀkning av trycksÄr..

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger pÄ internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtidenSyftet: Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av information frÄn respondenter, forskare samt litterÀra verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gÀllande dagens och den framtida internrevisionen. Metod: Vi vÀljer kvalitativa metoder i vÄra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlÀgga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjÀlp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som pÄverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.  Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning Àr en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillÀmpades Är 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte Àr att skapa mervÀrde för företagen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssÀtt förskollÀrare pÄ en sprÄkförskola och förskollÀrare pÄ traditionella förskolor anvÀnder för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter, samt att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i arbetet med sprÄkutveckling. Vi avsÄg Àven att betrakta och knyta an vÄrt resultat till Àmnet specialpedagogik. Vi hade med oss tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den ena kan likstÀllas med syftet, d.v.s. första frÄgan Àr vilka arbetssÀtt anvÀnder förskollÀrare i en sprÄkförskola och förskollÀrare i traditionella förskolor för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter? Likheter och skillnader.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem. Jag presenterar Àven en tidigare studie som Àr en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom tvÄ organisationer?.

Undersökningen som redovisas i den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀrares instÀllning och förstÄelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lÀrare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förstÄelse av PBS har förestÀllningskarta med intervju anvÀnts som metod. De olika förestÀllningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lÀrarnas förstÄelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan förestÀllningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lÀrarna hade olika förstÄelse av PBS och att de hade gjort olika lÀrdomar. En slutsats Àr att förstÄelsen inte har nÄgot samband med instÀllningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstÄtt  PBS som en lÀrprocess i vardagsarbetet har gjort lÀrdomar som de anser att de har kunnat omsÀtta i praktiken..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de anstÀllda i ett familjeföretag motiveras pÄ arbetet samt hur detta Àr kopplat till chefen och dennes sÀtt att bidra till motivation, eller om det finns andra faktorer som spelar större roll för individen.Metod: Metoden som har anvÀnts i uppsatsen bestÄr av semistrukturerade intervjuer och enkÀtundersökningar. Totalt har elva stycken intervjuer genomförts samt tio stycken enkÀtundersökningar med anstÀllda pÄ företaget.Empiri: Resultaten av intervjuerna och enkÀterna visar pÄ ett flertal mönster hos de anstÀllda. Merparten av respondenterna uppger att de har lÄg motivation i nulÀget och att chefen i mÄnga fall har makten att pÄverka den upplevda motivationen. Det framkom Àven att de flesta respondenterna Àr tillfreds med sin arbetssituation, arbetsklimatet och gruppdynamiken i företaget.Analys: Analysen har gjorts utefter ett antal teman, vilka Àr: familjeföretag/relationer, medarbetarnas motivationsfaktorer, ledarskap och kommunikation. UtifrÄn dessa har sedan ett antal skillnader, likheter och utmÀrkande faktorer kunnat identifieras.Slutsats: Det kan sammanfattningsvis konstateras att ledarens roll Àr av betydelse för medarbetarens motivation.