Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

Tanken med detta examensarbete var att ta reda på hur Väderstad beskriver sitt varumärke och sedan jämföra detta mot hur kunder uppfattar företagets varumärke. Målet var att kunna ge Väderstad en indikation på om de lyckats med sin föresats eller inte. Som metod till detta examensarbete användes intervjuer och det intervjuades 18 lantbrukare samt för att kunna jämföra intervjuades även Bo Stark (ägare). Arbetet avgränsades till lantbrukare som var verksamma i Skåne och att de hade investerat i en maskin från Väderstad åren 2011 och 2012. Uppsatsen behandlar även frågan vad ett varumärke är för samt vad varumärkesupplevelse innebär. d.v.s. att information tas in på olika sätt såsom informationssökning, inköpstillfälle och användande samt att under dessa mötestillfällen utsätts kunden för varumärkesspecifika stimuli det är viktigt för företagen att vårda dessa mötesplatser och lägga minst lika mycket resurser som man gör på annonsering.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Löpekonomi är en viktig faktor för prestation hos löpare. En person med en god löpekonomi kan springa en given sträcka snabbare eller springa längre vid en konstant hastighet. När en sena sträcks ut lagras energi i vävnaden som sedan utnyttjas vid den efterföljande koncentriska kontraktionen i löpsteget. Detta fenomen kallas stretch-shortening cykeln (SSC). Det finns en stark korrelation mellan att på ett effektivt sätt använda sig av SSC och ha en god löpekonomi.

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister i smärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt att undersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna på medicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta och smärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta. Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingen utfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på Skånes Universitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes har tidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala. Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patienter svarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet. 55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessa skattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår.

Sammanfattning:En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta.

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att att komma fram till vidareutveckling av mobil robotplattform, med attraktiv och förtroendegivande utseende, enligt uppdragsgivarens önskemål. Projektet skulle resultera i en CAD-modell och modell i skala 1:10 som styrdes av ett antal krav från uppdragsgivaren i form av en kravspecifikation.  Projektet fortlöpte i huvudsak under vinter 2010 och är ett examensarbete för Högskoleingenjör inom Produktutveckling på Mälardalens Högskola. Uppdragsgivarna på Robotdalen, som höll på att utveckla en mobil robotplattform, Opiflex, ville ha hjälp med redesign av detta. Vår uppgift handlade om att förbättra robotplattformen Opiflex så att den blir mer användarvänlig. Det fanns ett behov att ge robotplattformen mer attraktivt utseende och vidareutveckla vissa detaljlösningarna. Projektavgränsningar berodde mest på tidsbrist. Begränsad tid tillät oss inte utveckla detaljlösningar för djupt. Ett antal koncept togs fram av helhetsstilen för robotplattformen och därefter valdes ut de bästa koncepten. De två bästa koncepten utvecklades och kombinerades till slut ihop till den enda slutgiltiga konceptet. Resultatet blev en CAD-modell som fick positiv reaktion av uppdragsgivare. Vi anser att vi har lyckats med design av en produkt som utstrålar kvalitet och funktionalitet.

BakgrundStorbritannien var ett av de första länderna i världen som började använda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum från förskoleklass till årskurs fem. Sverige har inte kommit långt när det gäller att få in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts få undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande är så nytt.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på smartboards möjlighet som bidrag för lärande i skolan.MetodI vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på nio intervjuade pedagoger från förskoleklass till årskurs sex.

The study emanates from the national quality registry for persons with severe and profound hearing impairment. The aim was to examine possible differences between signing deaf and adults with acquired severe hearing loss, with reference to self-assessed problems, how the hearing loss influences daily life.In total 234 adults aged 30-90 years were included (128 women, 106 men). In the registry, there are background variables and questions that the patients have answered. The results, indicated on a visual analogue scale (VAS) from 0-100, from a question ?To which extent does your hearing loss at present influence your life?? were analysed.The study was performed by pooling the results of VAS and dividing the patients into signing deaf and those with acquired severe hearing loss, and in age groups 30-60 and 61-90 years.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i full skala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiska betygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum. Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning.

Företag har idag mer och mer börjat inse vikten av att de anställda ska må bra, och företagshälsovården erbjuder ett stort utbud gällande detta område. Trots detta finns det flera företag som inte samarbetar med företagshälsovården. Syftet med studien var därför att belysa vad företag som inte samarbetar med företagshälsovården erbjuder sina anställda istället, utifrån företagsledarens egna beskrivningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta företagsledaren inom olika yrkesområden i Halmstad kommun. Studien var en innehållsanalys och resultatet presenterades i ett latent tema och två manifesta huvudkategorier med tillhörande underkategorier.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svårt, men kan också vara nödvändigt. På IdaInfront använder man sig idag utav XML-filer för att sätta upp konfigurationerna på hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta väldigt stora och oöverskådliga samt att det inte finns någon smidig grafisk representation på hur de olika typerna hör ihop för att få en enkel överblick, det är här mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp på hur man med ett domän specifikt språk (DSL) kan ersätta XML syntaxen och på så sätt få det mera läsbart och samtidigt göra en grafisk representation på hur de olika noderna är kopplade till varandra.Jag använde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL då det gav en bra grund samt att man får olika hjälpverktyg så som auto-complete förslag, färgkodning, validering mm.För att få fram en grafisk editor använde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som är en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade på omkring 600 filer utifrån två filer med inställningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock använder sig IdaInfront av så många noder per projekt så det blir ganska snabbt svårt att se helheten i den grafiska editorn.

För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys.