Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Syftet med arbetet Àr att fÄ klarhet i hur lÀrare tÀnker om sina skyldigheter nÀr de fÄr vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och krÀnkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller nÀr lÀraren agerar. I undersökningen ingÄr intervjuer med lÀrare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillrÀcklig kunskap, kan göra att barnets bÀsta blir Äsidosatt.Barnmisshandel kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men tydliga tecken en lÀrare bör vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den hÀr undersökningen framgÄr det vilka skyldigheter personal har bÄde i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgÄr Àven vilket tillvÀgagÄngssÀtt man bör anvÀnda sig av.

Mobbningsfenomenet Àr av stort intresse bÄde för samhÀllet och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehÄllet i femtio befintliga handlingsplaner mot krÀnkande behandling i grundskolan samt ta reda pÄ deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnÄ studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat pÄ tidigare forskning kring Àmnet mobbning och krÀnkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner frÄn Internet och dess huvudmÀn kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att fÄ kunskap kring hur handlingsplanerna mot krÀnkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot krÀnkande behandling, dock visar Àven resultatet att skolorna lÀtt kan kringgÄ de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot krÀnkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framstÀllandet av handlingsplanerna mot krÀnkande behandling.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur skolans vision ser ut gÀllande arbetet med vÀrdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. TvÄ delstudier har genomförts dÀr den första syftar till att ta reda pÄ elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en enkÀtundersökning. Den andra studien har fokuserat pÄ vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mÄl pÄ skolan gÀllande vÀrdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jÀmföras med tvÄ skolors planeringar och se om dessa tvÄ skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om vÀrdegrunden Àr lÄg pÄ en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, vÀrdegrundsplanering och ÄtgÀrdsprogram.

VÄrt syfte med studien var att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstÄr och uppfattar arbetet med konflikthantering för att frÀmja elevers trygghet och lÀrande. De forskningsfrÄgor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom omrÄdet konflikthantering, vad i sÄ fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lÀrande? Studien Àr byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lÀrande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vÄr studie visar Àr att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svÄrt, dÄ det dagligen uppstÄr mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rÀtta verktygen för att kunna handskas med dem pÄ ett konstruktivt sÀtt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

"Mobbing" i förskolan Àr ett relativt outforskat omrÄde om man jÀmför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta sÄ uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förstÄelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frÄgan Àr om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" pÄ förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar pÄ förskolan, vad Àr det dÄ? Och om det inte Àr mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi dÄ anvÀnda oss av? I studien anvÀnds ordet krÀnkande behandling i samband med mobbing dÄ det inte Àr helt klart om det finns eller inte i förskolans vÀrld.För att fÄ fram kvalitativ data har intervjuer och observationer anvÀnts i studien.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att utreda hur lĂ€rare ser pĂ„ problematiken kring internetmobbning pĂ„ de skolor dĂ€r de Ă€r verksamma. Denna studie granskar hur lĂ€rare upptĂ€cker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frĂ„gan kring flickors och pojkars eventuella skillnader betrĂ€ffande internetmobbning har berörts. Dessa frĂ„gor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har en kvalitativ intervjustudie genomförts dĂ€r fem olika lĂ€rare har intervjuats utifrĂ„n en semi-strukturerad intervjumall.

Skolinspektionen har anmÀrkt pÄ att förskolorna i vÄr kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första lÀroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsmönster och könsroller. Det hÀr Àmnet har alltid intresserat oss, sÄ Skolinspektionens anmÀrkning sÄg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det stÄr till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar pÄ ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. VÄra frÄgestÀllningar var hur arbetslag förhÄller sig till barn vid lÀmningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig Ät samt hur personalen tÀnker och beskriver hur de arbetar med Àmnet. Som metod har vi bÄde observerat i verksamheten och intervjuat tvÄ arbetslag.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att göra en komparativ studie av hur tvÄ grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrÄn mobbningsproblematik. Detta för att mÄnga skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot krÀnkande behandling. De lagar och den lÀroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas ocksÄ upp utifrÄn olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lÀrare frÄn skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett sÄ kallat motpolsurval, dÄ den ena skolan hade sjÀlvbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen fungerade vÀl, medan den andra skolan hade sjÀlvbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgÄtt frÄn en sÄ kallad implementeringsteori som tar fasta pÄ huruvida aktörerna, som i detta fall Àr informanterna, förstÄr, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrÄn likabehandlingsplanen.

En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den ohÀlsa som Àr dokumenterad bland hbt-ungdomar dÀr skolan pekas ut som en betydande arena. Syftet var att undersöka hur gymnasieskolor i förhÄllande till för skolan rÄdande styrdokument valde att konkretisera det förebyggande arbetet med vÀrdegrundsfrÄgor kopplade till sexualitet och könsidentitet/-uttryck samt undersöka skolkuratorers attityder, normer och upplevelser i förhÄllande till detta arbete. Empirin bestod av en fokusgruppsintervju med skolkuratorer samt en litteraturstudie med grund i ett urval av likabehandlingsplaner. Slutsatser blev att heteronormativitet prÀglar skolkuratorers arbete med dessa frÄgor och att det förebyggande arbetet ej upplevs prioriterat. Avseende transpersoner aktualiseras detta i relation till att diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck ej hade ett omfattande skydd av diskrimineringslagen.