Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i likabehandlingsplaner upprÀttade i en vÀstsvensk kommun lÀsÄret 2012/2013. IförhÄllande till detta formulerades följande frÄgestÀllningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom sprÄkets anvÀndning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom sprÄketsanvÀndning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgÄngspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska upptrÀttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rÀttvisa, diskriminering och vÀrdering. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àrsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet Àr att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjÀlp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som pÄverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förvÀntas pÄverka hur arbetet utformas vilket fÄr konsekvenser för sÄvÀl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i frÀmjande och förebyggande arbete. Det rÄder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frÄgestÀllningar som jag utgÄr ifrÄn Àr: Vilka textuella drag utmÀrker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser frÄn andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? GÄr det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvÄra lÀsningen och förstÄelsen av likabehandlingsplanerna för nÄgon av mottagargrupperna ? skolledning, lÀrare, elever och förÀldrar? Mitt material bestÄr av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag anvÀnder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gÀller textuella drag.

Syfte: Erfarenheter visar att vuxnas förhÄllningssÀtt till barn kan vara av (omedveten) krÀnkande karaktÀr och ha en negativ pÄverkan pÄ elevers sjÀlvkÀnsla och identitet och dÀrmed pÄverka elevers lÀrande och kÀnsla av delaktighet. Denna form av omedvetna verbala krÀnkningar benÀmns i denna studie för dold krÀnkning. Barn i behov av sÀrskilt stöd Àr extra utsatta vilket jag har för avsikt att kritiskt granska. Syftet med studien Àr att analysera huruvida och pÄ vilket sÀtt ett antal skolors lokala likabehandlingsplaner beaktar dold krÀnkning, pÄ vilket sÀtt det omnÀmns och diskuteras som problem, huruvida det i likabehandlingsplanerna finns rutiner för hur man skall komma tillrÀtta med problemet samt i vilken mÄn det finns en specificerad ansvarsordning för detta arbete.Forskningsansats: InnehÄllsanalys utifrÄn hermeneutisk tolkning. Denna studie Àr en kvalitativ innehÄllslig dokumentstudie dÀr sprÄket ses som en del i ett socialt system.

Skolan Àr Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande pÄ barn och ungdomar under en lÄng tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans vÀrld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trÀdde i kraft den 1 april 2006 Àr skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat krÀnkande beteende. Dock Àr bÄde forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning mÄnga och olika skolor arbetar pÄ olika sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning pÄ, utifrÄn tre olika skolors ÄtgÀrdsprogram.

Syfte: Att utifra?n litteratur beskriva hur sjuksko?terskan kan identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes och hur hon kan sto?dja dessa tona?ringar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baseras pa? 15 artiklar so?kta i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella so?kningar.Huvudresultat: Tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes a?r ho?gt HbA1c-va?rde, la?g frekvens av blodsockerkontroller och la?gre livskvalite?. Sjuksko?terskan kan anva?nda sig av standardiserade ma?tinstrument fo?r att identifiera tecken pa? depression hos tona?ringar med typ 1 diabetes, till exempel CDI, CES-D, YSR, WHO-5 och VAS.Tona?ringar med typ 1 diabetes o?nskar sto?da?tga?rder i form av skra?ddarsydda strukturerade undervisningsprogram, roliga aktiviteter och uppfo?ljning via SMS.

Detta examensarbete har fokuserat pÄ vilka normer som finns i Ätta likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten Àr en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller Äterskapa normer i verksamheterna. UtifrÄn Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna Àr i sin helhet antingen det ena eller det andra. FörÀndringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i GÀvles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, nÄgra rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lÀrarnas/pedagogernas frÀmjande insatser för elevers psykiska hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer pÄ GÀvles kommunala skolor för att fÄ en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkÀtundersökning bland lÀrare/pedagoger i grundskolans tidigare Är pÄ de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn pÄ trygghet skiljde sig Ät, medan de hade en gemensam syn pÄ likabehandling. LÀrarna/pedagogerna gav en oenig bild av det frÀmjande arbetet för barnens psykiska hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lÀrare beskriver att planenfungerar vad gÀller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lÀrarnabeskriver att de arbetar med hbt-frÄgor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvÀnds. Undersökningen omfattar sex lÀrare pÄ tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. LÀrarna i undersökningen uppger att de lÀggerner olika mycket tid pÄ arbetet och de beskriver ocksÄ olika arbetsmetoder.

These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school?s anti-bullying work.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.