Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

I studien studeras hur en personalgrupp som Àr engagerade i antimobbningsfrÄgor pÄ olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning pÄ sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som metod. TvÄ skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen pÄ vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebÀr att valda teman tydligt sammanfattar och svarar pÄ studiens frÄgestÀllningar.I resultatet framgÄr att skolorna inte arbetar pÄ nÄgot speciellt sÀtt för att förebygga eller ÄtgÀrda mobbning pÄ sociala medier. Personalen pÄ en av skolorna menar att eleverna bör fÄ undervisning om etik pÄ internet men att skolan inte har tagit nÄgot beslut om att sÄdan undervisning ska bedrivas.

Enligt skollagens första kapitel § 2 Àr varje skola skyldig att ha nÄgon form av ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. I den nya lÀroplanen, Lpo -94, anges att det Àr rektor som bÀr det sÀrskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sÄdant ÄtgÀrdsprogram.Vi valde dÀrför att inleda det hÀr arbetet med att undersöka om skolorna i GÀvle kommun, med inriktning pÄ Ärskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de nÄgon form av ÄtgÀrdsprogram mot mobbning eller inte?I och med Lpo -94, framhÄlls ocksÄ skolans ansvar tydligt, nÀr det gÀller att ingripa mot alla slags trakasserier eller krÀnkande behandling. Vi Àr alltsÄ som lÀrare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstÀnker ett fall av mobbning.

Lagar Àr till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa mÄnga lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och lÀroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna fÄr ett större ansvar dÀr elevernas bÀsta ska stÄ i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever (2006:67) trÀdde i kraft 2006 stÀlldes högre krav pÄ skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.

Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.