Sök:

Sökresultat:

5191 Uppsatser om Lika lär likar - Sida 41 av 347

NÀrstÄendes behov av stöd - en litteraturstudie om stöd vid bröstcancer -

Bakgrund: Bröstcancer Àr en sjukdom som drabbar de nÀrstÄende nÀstan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till nÀrstÄende borde utgöra en vÀsentlig del av den vÄrd som patienten fÄr. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistÄ nÀrstÄende med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till nÀrstÄendes Älder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Audiovisuella beslutsmöten ur ett anvÀndarperspektiv

Att mötas med hjÀlp av distansteknik har för mÄnga organisationer blivit ett alternativ i och med att de vill hÄlla nere sina kostnader och arbeta effektivare. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka anvÀndarnas syn pÄ audiovisuella beslutsmöten inom en myndighet mellan tvÄ eller fler aktörer över geografiskt skilda platser. Vi vill med detta syfte studera vilka fördelar och hinder som medarbetare ser med anvÀndningen av audiovisuella interna beslutsmöten. Detta finner vi intressant att undersöka dÄ vi ser en trend av att företag och verksamheter globaliseras och blir geografiskt utspridda över vÀrlden. Vilket innebÀr att kostnaderna blir högre i form av tid, pengar och produktivitet.

Innovativ kraft

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget Àr det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan skapa förutsÀttningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag pÄ ett bra sÀtt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgrÀnsar oss frÄn de anstÀlldas perspektiv. VÄr ansats har liknat fallstudiens.

SkÀrslaggsborttagning i rullbana pÄ strÀnggjutna Àmnen

Vid SSAB TunnplÄt i LuleÄ gjuts metall som sedan valsas till tunnplÄt. Den gjutna produkten kapas med skÀrbrÀnnare och vid den processen uppstÄr skÀrskÀgg. SkÀgget har en negativ inverkan vid valsning och mÄste dÀrför avlÀgsnas innan stÄlet nÄr valsprocessen. Vid SSAB TunnplÄt i LuleÄ tas skÀrskÀgget bort automatiskt med en skrapa och sedan manuellt om skrapan misslyckats. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att utreda orsaken till att skÀrslagg ibland sitter kvar pÄ Àmnen efter skrapning och dÀrefter föreslÄ en lösning för att minska problemet.

Revisorns professionalism - Att se trÀden trots alla trÀd

Syftet med arbetet Àr att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik pÄverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi Àmnar Àven diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken pÄverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer frÄn lika mÄnga revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till Àr att revisorerna inte anser att deras professionalism pÄverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om Àmnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen bÄde för individen och för organisationen..

Arbetsmotivation hos enhetschefer inom social omsorg: en studie av deras egna uppfattning

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

3-5 Ă„ringar möter matematik : En studie kring The English School i Älmhults arbete med taluppfattning

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Informationsagenter pÄ Internet: kan de hitta information snabbare Àn sökmotorer?

Informationen i dagens samhÀlle ökar för varje dag och hÄrdare krav börjar stÀllas pÄ presentationen och Ätkomsten av denna. Detta beror till stor del pÄ att ett informationssamhÀlle börjar se dagens ljus. En av de största orsakerna till denna informationsökning Àr Internets snabba tillvÀxt. Författarna kommer i denna uppsats att titta pÄ tvÄ typer av hjÀlpmedel för att ta fram korrekta svar pÄ frÄgor ur denna ökade informationsmÀngd. De hjÀlpmedel som granskas Àr sökmotorer samt informationsagenter, och det som författarna kommer fram till genom teoristudier och en egen utförd mÀtning Àr att bÄde sökmotorer och informationsagenter idag hittar korrekta svar med i stort sett lika stor trÀffsÀkerhet vid sökningar pÄ Internet.

Folkbibliotekarie pÄ lika villkor? en intervjuundersökning om folkbibliotekariers kvalifikationer och vad kvalifikationerna betyder för folkbibliotekarierna och folkbibliotekets verksamhet.

We studied the understanding of public librarians of the required qualifications for a public librarian, what these qualifications embody and how they should be used, and if there are any differences between geographic regions. We also compared our results to the Library Code, which describes the responsibilities of the public libraries. To complete our study, we interviewed fourteen public librarians at eight different public libraries located in both urban and rural areas in Sweden. Our results showed that even though the qualifications specified by the Library Code were identical, they were emphasized and used differently by the public libraries included in our study. This illustrates that the public libraries prioritize and focus differently on the various aspects of the Library Code.

Distriktssköterskors upplevelse av att möta patienter som tillhör utsatta grupper

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.

KyrkogÄrdens hotade trÀdbestÄnd : en förnyelse av trÀdarter utan ett förlorat kulturarv

TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr: HÀstkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.

Svensk arbetsmarknadsmodell kontra dansk flexicurity : En komparativ studie mellan svensk och dansk arbetsrÀtt

SammanfattningUppsatsens syfte Àr att jÀmföra svensk och dansk arbetsrÀtt pÄ olika omrÄden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som anvÀnds för att uppnÄ syftet Àr en rÀttsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemslÀnder för att uppnÄ Lissabonstrategins sysselsÀttningsmÄl. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen Är 2000 och förnyades Är 2005.

Alla kan inte allt : en kvalitativ studie kring implementeringen av

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..

Effekten av skiftningar i efterfrÄgan pÄ konferensverksamheter

Syftet med denna c-uppsats var att belysa hur konferensföretag arbetar för att uppnÄ en bÀttre belÀggning under lÄgsÀsong. Vi valde att göra en fallstudie med tre företag inom samma verksamhet. Fallstudien baseras pÄ intervjuer med personer som besitter en stor insikt i de enskilda företagens verksamhet. VÄra frÄgor behandlade hur dessa företag anvÀnde sig av intern och extern marknadsföring samt hur de anvÀnder olika faktorer för att pÄverka sin efterfrÄgan. Studien visar att de etablerade konferensföretagen var vÀl insatta i problematiken med svÀngningarna i efterfrÄgan och arbetade aktivt för att förbÀttra dessa skiftningar pÄ deras tjÀnster.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->