Elevinflytande och demokrati är två ord som tolkas och förstås olika av olika personer. Det finns flera olika teoretiska åskådningar att välja mellan när man gör sin tolkning. Vi har sett en förskjutning i synen på demokrati de senaste åren, där en allt större tyngdpunkt har lagts på dialogen som demokratins hörnsten. Detta syns även i Skolverkets texter och borde således återspeglas ute på skolorna. Vi har gjort en litteraturgenomgång där vi studerat kunskapsbegreppet ur en socialkonstruktivistisk synvinkel och relaterat detta till tankar om deliberativ demokrati och deliberativa samtal, samt en kvalitativ empirisk studie för att försöka få syn på vilken demokratisyn några lärare och elever har och hur de arbetar för att uppfylla de mål och beskrivningar som ges i Lpo 94, kapitel 2.3, om elevers inflytande. Påverkar strömningar inom den demokratiteoretiska diskussionen det praktiska arbetet på lokal nivå? Av intervjuerna framgår att de intervjuade lärarna tycker att elevinflytande är viktigt, men det framgår i jämförelsen med elevernas svar att detta inte alltid synliggöres i det praktiska arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val..

In today?s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation där demokratins utformning och innehåll inte längre diskuteras. Därför har vi valt att undersöka den globala rättviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det är en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister är det svårt att nå fram till en samlad vision. Vår analys bygger huvudsakligen på World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundläggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

This essay is about democracy and how a democracy index can be used as a tool to illustratethe gap between reality and ideal. The purpose of this study can be expressed by two researchquestions: Does the Economist Intelligence Unit's (EIU) democracy index illustrate thedistance between reality and the ideal of democracy presented by Dahl? and Can the EIU'sdemocracy index be modified by a) internal adjustments and b) using the variables includedin World Economic Forum?s (WEF) equality index?By using a combination of theories (Dahl?s theory of democracy, Rawls theory of justice andchosen theories critical to liberal democracy) as an analytical framework the following twoquestions have been answered:1) Which of the variables included in the EIU's democracy index have the potential to capturethe level of political equality?2) Which of the variables included in the WEF?s equality index have the potential to capturethe degree of political equality?By using a quantitative method the study?s third and last question has been answered:3) How strong is the rank correlation between the EIU?s democracy index and the WEF?sequality index, that is; how strong is the rank correlation coefficient (rho)?The data presented by the WEF?s equality index indicate that women are systematicallydiscriminated against as a group. From a democratic perspective the EIU may need tomeasure inequalities at a group level in order to capture the lack of political equality betweenindividuals. By reformulating some of the EIU?s variables, by revising the EIU?s point systemand by using the variables included in the WEF's equality index to extend EIU?s democracyindex, the chances of capturing the gap between reality and the ideal of democracy presentedby Dahl would likely increase..

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

This paper studies the Swedish Alien?s Act regulations regarding individuals in need of international protection. The purpose of the essay is to examine the differences between the three grounds of protection that are found in the Swedish Alien?s Act. Central questions have been whether the origins of protection statuses granted in this act are national or international, as the UN convention relating to the status of refugees and also the progress of the European Union?s Common European Asylum System both are affecting the Swedish legislation.

The purpose of this study is to examine the critically raised concern on whether the Liberal party of Sweden, in policies regarding the compulsory school, really represents a liberal policy or if it actually functions more as an ambassador for conservative ideals. An ideology analysis is employed for the purpose of answering the research question, which asks if the party?s changed viewpoint on the compulsory school between the years of 1990 and 2010 could be understood in terms of an ideological alternation. The analysis is carried out by an examination where the party?s policies are linked to common definitions of the two political ideologies, with the assistance of an analytical tool consistent of a series of educational philosophies.

The Swedish Moderate party, often also called the Conservative party, was founded with conservatism as the dominant ideology. During the years, however, liberalism has gradually found its way into the party. The aim of this study is to analyze the Moderate party?s political platforms from 1984 to 2013 from an ideological perspective. Is conservatism still a foundational ideology in the Moderate party, or has the liberal ideology taken its place? The study is based on an ideal type analysis that illustrates the Moderate party?s argumentation in six political issues in the years 1984, 1993 and 2013.

Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg ? ett medium på frammarsch Ämne: Medie? och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan.

The purpose with this essay is to find out ifneo-fascist connection will change the next generationscitizens (in this specific case ninth graders) opinions about a specific political party. In modern day Sweden,only one political party stands for political ideas that can be seen as neo-fascist (Sverigedemokraterna). Whatwould happen if the next generation citizens saw this connection and how would they respond? That?s whatthis essay is all about, are the students ?positive?, ?negative? or ?on changed? to a neo-fascist politicalparty? The studies research type is mainly of a qualitative nature butquantitative elements occur. The data iscoming from two classes of ninth graders that answered eight questions each.

Jag vill börja med att rikta ett varmt tack till mina två handledare, Margaretha Milsta och Bengt Tjellander som gett mig mycket positiv feedback. Dessutom vill jag tacka studiekamrater, egna lärare, lärarkollegor, släkt, vänner och inte minst elever som stöttat, reflekterat och gett mig uppslag genom åren. Även min examinator Anders Nelson fårtjänar ett tack rör sina extra ordinära insatser för att jag skulle hinna få arbetet godkänt i tid. Till sist vill jag också rikta ett synnerligen stort tack till Ulla Tebelius som gett mig ovärderliga råd och konkret hjälp när allt hopp syntes ute..

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp.