The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and Jürgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation påverkades av olika förutbestämda parametrar och förutsättningar, både musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment där jag, genom att applicera olika parametrar på min improvisation, undersökte hur jag påverkades och vad som hände. Jag spelade även in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrån respektive nerifrån samt improvisera med korta/långa fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestämda rytmer som jag skulle improvisera med.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter.Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur.Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals.

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer.

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).

Abstract:The aim of this study is to critically analyse the discourse of linkworkers, a integration project in a ?multicultural? school in Malmö. In the project, four persons with different ethnic / cultural background where employed to work as a link between the school and the parents, and between the Swedish culture and the children's and the parent's ?original? culture. My material consists of evaluations of the project and interviews with school staff.

Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

?HEJO MAIL ? HTML och CSS för email? handlar precis som titeln antyder om användandet av HTML och CSS för att utforma e-postmeddelanden och är en undersökning över vilka standarder som finns eller åtminstone borde finnas. Viktiga fraser vid informationssökningen har varit ?Html Email?, ?Email Standards? och ?Email Programming?. Resultatet är tänkt att appliceras på HEJO MAIL, som är en applikation för utskick av nyhets- och informationsbrev som idag inte fungerar fullt ut.Resultatet är något förvånande då standarder specifikt för email saknas och har ersatts med rekommendationer, resultatet innefattar en sammanställning av rekommendationer från tre olika källor som valts ut.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser?s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors? struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays Skådespelerskan (1873), Romeos Julia (1888) and Lejonets unge (1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens? possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman?s transgression and access to the privileges of both public (State) administration ? ?system?, and world of everyday life ? ?lifeworld?.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter står sig i förhållande till den klarspråksnorm som kommer till uttryck i Klarspråkstestet för beslut. Textanalyser är gjorda på 18 av kommunens beslutstexter, samt en besvärshänvisning. Beslutstexterna representerar fem av kommunens åtta uppdragskontor, och är skrivna av tio olika handläggare. Som analysverktyg har Klarspråkstestet för beslut använts. Undersökningen har visat att Uppsala kommuns medborgarvända beslutstexter, samt besvärshänvisning, överlag står sig bra i de avsnitt som rör textens rubriker, stycken och samband, meningar samt ord och fraser.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.