I denna uppsats studeras hur en 15-årig pojke med dyskinetisk Cerebral Pares och dysartri använder ett kommunikationshjälpmedel med förformulerade fraser i samband med tre besök i butik. Bakgrunden till studien utgörs av ett interventionsprojekt vars syfte var att låta pojken öva på användandet av sitt hjälpmedel samt använda det i olika servicesituationer, dvs. att handla, gå på café eller motsvarande. Pojkens kommunikationshjälpmedel är en pratapparat i form av en bärbar dator med mjukvaran The Grid installerad vilken bland annat innehåller en ordprediktionsfunktion, en funktion att formulera fraser i förväg, samt en talsyntes. Uppsatsens material består av interventionsprojektets inledande och avslutande inspelningar i butik.

Disfluenser innebär naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i så stor utsträckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-åringar med typisk utveckling. Syftet var även att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelåg ett samband mellan mängden disfluenser och lexikal förmåga innefattande ordförråd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmål, 25 flickor samt 30 pojkar i åldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) år.

The purpose of the essay is to analyze the welfare state from a gender perspective. Further, the paper analyzes and critically examines three different normative solutions provided by Irish Marion Young, Nancy Fraser and Jürgen Habermas for the realization of a welfare state that includes women.Habermas argues that the welfare state has created a situation of dependency and state paternalism which reduces both individual and collective self-determination. Young follows Habermas? argument. She argues for a political climate where justice is reduced to the distribution of material goods rather than the elimination of underlying relations of domination and gender specific patterns.

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995).

Syftet med arbetet var att undersöka hur min improvisation påverkades av olika förutbestämda parametrar och förutsättningar, både musikaliska och kreativa.Jag gjorde fem olika experiment där jag, genom att applicera olika parametrar på min improvisation, undersökte hur jag påverkades och vad som hände. Jag spelade även in referensimprovisationer för att ge en bild av hur jag improviserade vid tiden för examensarbetet. I improvisationsexperiment 1 undersökte jag sus2- och sus4ackord och kvartsackord/kvartsstaplingar. Improvisationsexperiment 2 bestod av att jag skulle improvisera horisontellt/visuellt över klaviaturen och alternera mina fraser uppifrån respektive nerifrån samt improvisera med korta/långa fraser och toner. Till mitt tredje experiment hade jag förutbestämda rytmer som jag skulle improvisera med.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter.Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur.Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals.

Uppsatsen behandlar översättningen av de fem första kapitlen i Rapt à Bamako, som är ett autentiskt översättningsuppdrag och som kommer att publiceras av Bokförlaget Trasten under hösten 2010. En översättningsprincip för det aktuella uppdraget har bestämts utifrån översättningens förutsättningar, bestående av teoretisk bakgrund, måltextens syfte och kontext, genomgång av referenstexter samt en stilstudie av källtexten. Det framkommer att den kontextuella och lexikala nivån var de som gav upphov till mest svårigheter under översättningsarbetet, men att en stor del av de problematiska översättningsfrågorna kunde lösas med hjälp av översättningsprincipen i fråga..

Bakgrund: Hur vet vi som sjuksköterskor vad som menas när det talas om palliativ? Världen utvecklas och så gör även begreppen i den. Genom att studera ord får forskaren reda på den egentliga betydelsen och den allmänna definitionen. Syfte: Att klargöra och definiera begreppet palliativ. Metod: Begreppsanalysmodell av Walker och Avant (1995). Studien är byggd på vetenskapliga artiklar, ordböcker och lexikon. Resultat: Ur den lexikala och litterära analysen växte studiens kärna fram, attributen. För att begreppet palliativ skall kunna infrias krävs det obotlig sjukdom, tillfällig hjälp, lindring och stöd.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt mikrostrukturer; gränsen mellan mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A?C resp. E?F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E?F i förhållande till A?C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade.

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

Undersökningen handlar om hur skönlitterära texter kan bjuda elever motstånd på grund av svåra ord, komplicerad meningsbyggnad, svårbegripliga stilfigurer, berättargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och därmed ligger undersökningens förutsättningar i gränsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen består dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur väl informantgruppen i skolår nio begriper utvalda textavsnitt från svenska författares texter från tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mån innehåll och struktur skapar svårigheter i elevgruppens läsning av en roman.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter.