Sökresultat:
3518 Uppsatser om Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 - Sida 64 av 235
Vikingarnas idrottande - finns spåren kvar?
Syftet med uppsatsen är att genom de arkeologiska källorna visa att historierna om vikingens idrottande har en materiell grund och inte enbart en skriftlig. Materialet består av skriftliga källor som exempelvis Egil Skallagrimsons saga och Grettes saga samt arkeologiska fynd från Skåne påträffade mellan åren 1960-2000. Slutsatsen är att en del av vikingarnas idrottande har lämnat spår efter sig i det arkeologiska materialet..
Alternativa reduktionsmedel i järnsvampsprocessen
Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.
Wermland Forever? : En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i Wermland Forever
Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.
?Vad ?r det som f?rv?ntas av en patientf?retr?dare?? - Patientf?retr?dares m?jligheter att samverka med akt?rer inom l?kemedelsforskning
Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken
tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under
vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur
lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder:
1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap
g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid
vetenskaplig kunskapsproduktion?
2.
Desinformation och dess p?verkan p? socialarbetare - En kvalitativ studie om socialarbetarnas upplevelser av LVU-kampanjen
Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt
den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i
samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p?
semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras
erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation,
ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna
mellan socialtj?nsten och allm?nheten.
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Motivation som en grundsten i personlig tr?ning
Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag
?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt
att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt
beteendef?r?ndring.
Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier
SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.
Skillnader i vatten- och avloppshantering inom EU : En jämförelse mellan Slovakien och Sverige
The management of water resources and waste water varies between the countries of the EU. For many years, a large part of the water in Europe has been contaminated by, among other things, insufficiently treated waste water and emissions from agriculture. The EU Water Framework Directive 2000/60/EC and the Urban Waste Water Directive 91/271/EEC are intended to harmonize fresh-water management and waste water management within the whole EU, aiming at safeguarding drinking water of good quality and a high quality of all water within the EU today and in the future. There are however some problems concerning the waste-water directive. One problem is the huge investment needed in Slovakia to fulfil the demands of the waste-water directive for waste-water management in larger communities (with more than 2000 inhabitants).
N?R N?RHET BLIR EN RISK Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med multiresistenta bakterier. En litteratur?versikt
Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av
den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt
folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med
multiresistenta bakterier.
Kvinna, kapital och karriär : En studie om arbetsstatus och karriärsÂmobilitet hos kvinnor med utländsk bakgrund pÃ¥ den svenska arbetsmarknaden.
Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÃ¥gan pÃ¥ kunÂskap om kvinnor med utländsk bakgrund pÃ¥ den svenska arbetsmarknaden. Följande uppÂsats avser att besvara denna efterfrÃ¥gan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbetsÂstatus Ã¥r 1991 samt karriärsmobilitet mellan Ã¥ren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÃ¥r och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av familÂjÂÂen som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars humanÂkapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÃ¥n levnadsnivÃ¥undersökningen (LNU) har studien utgÃ¥tt en urvalsstorlek pÃ¥ 5430 individer för undersökningsÃ¥ret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÃ¥ret 2000. Genom multiÂnomiala logiÂsÂtiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa riskÂkvotÂerÂna mellan arbetsÂstatus och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bakÂgrund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus Ã¥r 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden Ã¥r 1991.
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.
Diskurser om internationell tjänst och meritvärdering : fakta eller fiktion?
Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk.
Att bli sin egen s?ngl?rare : En intervjustudie om hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja motivation till sj?lvst?ndig ?vning
??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.
Förekomst av ljumsksmärta under försäsong hos ishockeyspelare
Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.