Sök:

Sökresultat:

3518 Uppsatser om Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 - Sida 4 av 235

Har ett intag av krillolja n?gon effekt p? inflammation? En systematisk ?versiktsartikel om effekten av krillolja p? inflammation hos vuxna personer utan signifikant inflammation

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett tillskott av vegetabilisk olja.

Effekten av vitamin D p? astma - En systematisk ?versiktsartikel om vitamin D-supplementering hos vuxna med diagnostiserad icke-allergisk astma

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

P? tiden att bena ut om vegansk kosth?llning ?kar risken f?r frakturer bland vuxna - En systematisk ?versiktsartikel av kohortstudier

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Rektorers beskrivning av h?lsofr?mjande insatser i skolan

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.

Precisionsnutrition vs. Standardiserade Kostr?d Finns det en effekt med precisionsnutrition j?mf?rt med standardiserade kostr?d f?r viktnedg?ng? - En Systematisk ?versiktsartikel

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget om precisionsnutrition har en st?rre effekt p? viktnedg?ng j?mf?rt med standardiserade kostr?d vid ?vervikt och obesitas hos vuxna personer. Metod: En litteraturs?kning utf?rdes och inkluderade randomiserade kontrollerade humanstudier som unders?kte viktf?r?ndringar med hj?lp av precisionsnutrition. Inklusionskriterierna omfattade vuxna ?ver 18 ?r med ett BMI ?ver 25. Datainsamlingen utf?rdes genom s?kningar p? PubMed och Scopus med specificerade s?kord och filter.

Vilken effekt har vassleprotein p? benmineraldensitet? En systematisk litteratur?versikt bland vuxna ? 35 ?r.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Veckodagseffekter på den ryska börsen RTS

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka omeffektiva marknadshypotesen håller på den ryska RTSbörsen. Med andra ord vill vi utreda omveckodagseffekt kan observeras på den ryskabörsmarknaden för att sedan kunna avgöra ommarknaden faktiskt är effektiv.Testresultaten visar att det finns veckodagseffekter år2000 och 2005. Eftersom dessa effekter visar sig varaicke-bestående så drar vi slutsatsen att ryska marknadeninte är ineffektiv, men effektiviteten kan inte hellerpåvisas pga. andra faktorer som kan påverkaeffektivitet..

Hur p?verkas lipidniv?erna av ?gg vid diabetes typ 2, prediabetes och metabolt syndrom? En systematisk litteratur?versikt

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

H?llbar Utveckling inom Modebranschen - En studie om modebranschens f?rb?ttringsm?jligheter ang?ende h?llbarhetsarbete

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

En eventstudie om marknadsreaktioner vid offentligg?rande av nedskrivningar p? olika typer av tillg?ngar

Bakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen grundar sig i om historisk aktiekursp?verkan kan vara en p?verkande faktor f?r f?retagen g?llande deras informationsgivning g?llande ov?ntade nedskrivningar Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka marknadsreaktioner vid nedskrivningar av olika tillg?ngar och utifr?n resultatet unders?ka f?retagsledningens incitament till att offentligg?ra informationen ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Avgr?nsningar: Stockholmsb?rsens Small-, Mid-, och Large Cap. Inkluderar endast pressmeddelanden som offentligg?rs ut?ver kvartal- och ?rsrapporter Metod: Kvantitativ Resultat och slutsats: Studien visar skilda CAR f?r kategorierna vilket indikerar att vilken typ av tillg?ng som skrivs ned p?verkar aktiekursen olika. En stor del av testerna var av l?g signifikans och g?r att vi inte kan s?kerhetsst?lla att resultaten ?r utan slump. F?rslag till vidare forskning: Inkludera fler observationer genom att ?ka tidsspannet, inkludera fler variabler f?r att unders?ka eventuella samband.

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Ideella fotbollstr?nare i fokus

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Problematiken för Skaraborgs företag kring år 2000

etta examensarbete behandlar år 2000 problemet i Skaraborg. Rapportens inledning försöker sammanfatta vad år 2000 problemet är, vad man kan göra åt det och vilka effekter som kan uppkomma.Examensarbetet försöker besvara fyra övergripande frågeställningar:· Har Skaraborgs företag fått upp ögonen för år 2000 problemet?· Är det ett problem ?· Hur stora är företagens problem?· Vad gör dessa företag åt problemen?För att besvara dessa frågeställningar har en enkätundersökning utförts. Denna undersökning innefattade små, medelstora och stora företag samt offentlig sektor. Undersökningen visade att de flesta verksamheterna tagit problemet på allvar.

Färg och gestik i Sankta Anna-altarskåpet från Skånela kyrka i Uppsala Domkyrka

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

För och emot omskärelse : debatten på 2000-talet med särskilt fokus på judendomen

Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->