Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Bristen på organ är ett välkänt och diskuterat ämne inom transplantationsverksamheten. Den har dock ökat donationsfrekvensen, genom att utvecklingen av att transplantera organ från en levande individ till en annan har påskyndats. Detta i sin tur har gett större möjligheter att belysa och samla kunskaper om hur organdonatorer, mottagare och närstående beskriver sina upplevelser. Syftet med vår studie var därför att fördjupa oss i hur de människor som ger organ och de människor som tar emot ett organ har upplevt donationsprocessen. Vi ville också belysa de känslomässiga upplevelser som de närstående till en patient som drabbats av hjärndöd beskriver.Vi har gjort en systematisk litteraturstudie, och använt vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1997 och 2007.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig.

The study´s purpose is to identify how their communication affects their brand. The study will be made trough the perspective image, the values and associations which the target audience have about the County Council. The study has two question formulations: Which parts in the County Council's communication affect their brand? How does the residents in Värmland's image about County Council's look like? The study is based in Balmers 6C's of Corporate Marketing. There´s also some organizational communication added  to the study.The two methods has been used in the study, qantitative survey's and qualitative interviews.

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många skogsägare certifierar sin skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.