Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Vårt examensarbete handlar om hur elever och lärare uppfattar friluftslivsundervisningen i skolan. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera och tolka hur friluftsliv uppfattas av elever och lärare i högstadiet. De frågor som studien har utgått ifrån är vilken betydelse begreppet friluftsliv i skolan för elever och lärare. Hur uppfattar elever det friluftsliv som bedrivs? Hur relaterar lärarnas utförande av friluftsliv i skolan med vad som anges i kursplanen? Finns det några skillnader i uppfattningar mellan elever, lärare och skolor mellan? För att få svar på våra frågor hur högstadieelever uppfattar friluftsliv i skolan har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden i form av enskilda intervjuer med elever och lärare.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Uppsatsens syfte är att jämföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och på faktorer som kan ha påverkan på implementeringen. Studien har genomförts genom en jämförande studie där den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrån samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som fastställdes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Bakgrund: Vården blir palliativ när den går från att vara botande till att lindra. Målet är att främja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrågorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vård lever patienterna nära döden och döden är den största existentiella utmaningen. Livskvalité är något som utgår från ett inre tillstånd och är individuellt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna på Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lågt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna på Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger på data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig från processen av att komma in på arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gällande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien är att ta del av enskilda funktionshindrades berättelse för att få en så mångfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att få just deras uppfattning av att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera på de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.