I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om.

Bakgrund: Venösa bensår är ett kroniskt, smärtsamt tillstånd. Såren är ofta svårläkta och växlar mellan läkning och recidiv. I Sverige beräknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag främst till själva sårbädden och människan bakom såret och dess upplevda livsvärld förbises. Kunskap och förståelse för hur personer med venösa bensår upplever sin livsvärld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbättras.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som har dödlig utgång. Sjukdomen innebär att motor neuronen som styr kroppens muskler förtvinar och detta leder till att musklerna först blir försvagade, och leder slutligen till förlamning och andningsinsufficiens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med ALS. I studien ingick 8 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att sjukdomen medför förändringar i roller och begränsningar i livet; Att behöva stöd för att kunna hantera den nya livssituationen; Att sakna livet de hade, sörja livet de kunde fått och aldrig får; Att försöka acceptera situationen och samtidigt finna glädje och mening med livet.

Stress är idag något de flesta människor kan relatera till och stressystemet är ett av det mest grundläggande verktyg som människan utvecklat. Detta för att klara av de stora påfrestningar och belastningar det innebär att leva ett liv. Men vid långvarig stress utan att människan får chans till återhämtning och vila så utvecklas istället en ohälsa som kan vara svår att hantera. Denna ohälsa kallas stressrelaterad ohälsa och kan leda till en rad olika sjukdomar både inom det somatiska och det psykiatriska området. Begrepp som hälsa, livsrytm, lidande och det existentiella perspektivet blir nödvändiga att använda för att på ett djupare plan beskriva den obalans som uppkommer vid stressrelaterad ohälsa.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelser av stressrelaterad ohälsa och vägen till att finna balans.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanligt förekommande funktionell tarmsjukdom och det finns studier som visar på att 25 procent av befolkningen lider av den. IBS är en kronisk sjukdom som inte går att diagnostisera med hjälp av undersökningar utan bygger på patientens anamnes och att utesluta andra sjukdomar. Forskning visar att det inom sjukvården saknas förståelse och empati för patienter med IBS och hur sjukdomen påverkar deras livsvärld. Därför känns det väsentligt att ta reda på mer om hur patienter med IBS erfar sin vardag och vilka problem som kan uppstå på grund av sjukdomen. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en funktionell tarmsjukdom som IBS.

Människor blir dagligen påverkade från olika håll av utseendets betydelse för att bli lycklig och framgångsrik. Att ha ett annorlunda utseende kan förändra tillgången till världen och bemötandet från andra människor. Det finns en koppling mellan att ha psykologiska problem relaterat till en ansiktsförändring. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelsen av att leva med ett annorlunda utseende. Fem texter har analyserats enligt Granheim och Lundmans metod.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med ett amputerat ben. 18 vetenskapliga artiklar inom området analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: att information och support ger framtidstro, att sörja en förlorad kroppsdel, att känna ständig smärta som är svår att prata om, att vid protesanvändning känna oro, begränsning och rädsla för beroende samt att känna sig oattraktiv och obekväm i intima situationer. En benamputation upplevdes av personer som förkrossande och gav en känsla av att livet var över. Denna känsla förstärktes ytterligare vid brist på information och stöd. Förlusten av en kroppsdel ledde till en sorg som kunde jämföras med sorgen efter en kär vän.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för många var en okänd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansågs vara betydelsefull. Egenskaper hos vårdpersonalen som exempelvis förmåga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sågs som särskilt önskvärda. Synliga tecken på cancersjukdom som exempelvis håravfall och viktnedgång upplevdes besvärande då känslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Introduktion: Sverige har näst högst insjuknande i diabetes typ 1 bland barn och ungdomar i världen. 7000 barn har diabetes i Sverige och varje år insjuknar 700 individer mellan 0-14 år, där 11-14 åringar är överrepresenterade. Som blivande sjuksköterskor kommer vi att möta dessa patienter när de är tonåringar, såväl som när de når vuxen ålder. Vi anser det därför vara viktigt att få kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes typ 1. Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 1 innebär ett behov av insulin under resten av livet.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter på en alltmer begränsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhällets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien är att undersöka kriminellt belastade individers övergång från kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnå förståelse för informanternas bakgrund och dess påverkan undersöks huruvida deras vändpunkt, från att leva på ett fält baserat på kriminalitet till att leva i ett fält fritt från brottslighet. Även informantens syn på eventuell social exkludering, baserat på de normer som finns i samhället och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, är något som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter från två organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom..

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att göra en inledande studie som ger en första uppfattning av nivån på den aeroba energiomsättningen under skyddstjänst ombord på ett fartyg. Frågeställning: Vilken nivå på den aeroba energiomsättningen når försökspersonerna upp till under skyddstjänstövning?MetodTjugotre kadetter som studerar till officerare genomförde förtester i form av submaximalt och maximalt cykeltest samt beep-test för beräkning av maximal syreupptagningsförmåga. Femton av dessa deltog som försökspersoner i en slutövning i skyddstjänst där hjärtfrekvens (Hf) mätningar gjordes och upplevd ansträngning skattades enligt Borgskalan.ResultatSex av försökspersonerna uppnådde högst nivåer på den aeroba energiomsättningen under momentet "skrovskadeskydd", sju under momentet "brand 2" och två under "brand 1". Hf varierade mycket mellan momenten och individerna pga.