Sök:

Sökresultat:

994 Uppsatser om Lesbiska mödrar - Sida 52 av 67

Dumma Organisationer : - Flexibilitetens baksida

I dagens samhÀlle sÀger sig de flesta företag sÀtta personalen frÀmst och nyckelordet Àr kompetens och kunskap. Detta Àr en följd av att vÀstvÀrlden gÄtt frÄn produktionssamhÀlle till ett informationssamhÀlle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala vÀrld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhÀnseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebÀr att företag till stor del anvÀnder sig av temporÀr personal. Vi ser att det Àr en paradox att man Ä ena sidan pratar om lÀrande organisationer som bygger pÄ kunskap samtidigt som dessa företag anvÀnder sig av temporÀr personal som i praktiken inte innehar och inte fÄr möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lÀrande organisationer med frÄgestÀllningen: Vad hÀnder med motivationen i företag och det organisatoriska lÀrandet dÄ företag vÀljer ett flexibelt organisationsÀtt? Syftet med uppsatsen Àr att kritiskt granska och undersöka klÀdföretags arbete och instÀllning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt pÄ motivationen i företag och företags kompetens.

De smÄ och stora intagna En kvantitativ studie som undersöker personalens uppfattning om mammornas, barnens och personalens förutsÀttningar pÄ anstalt

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som bor pÄ anstalt tillsammans med sina mammor iSverige. Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett anknytnings- och systemteoretisktperspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn pÄanstalt. Detta med fokus pÄ förutsÀttningar för barnets utveckling, mamman i sin förÀldraroll,barnets relation till anhöriga pÄ utsidan samt personalens egna förutsÀttningar för att arbetamed barnen. Uppsatsen Àr gjord med ett bekvÀmlighetsurval hos personalen pÄ enkvinnoanstalt i GöteborgsomrÄdet dÀr ett projekt av Solrosen som Àr en del avfrivilligorganisationen Göteborgs RÀddningsmission pÄgÄr för att förbÀttra miljön förmammorna och barnen pÄ anstalten. Studien Àr utförd med kvantitativ metod med enkÀtermed likertskalor med frÄgor om instÀllning, barnens förutsÀttningar, förÀldrarollen, barnensförutsÀttningar för relationer med anhöriga samt Äsikter om deras egna förutsÀttningar för attarbeta med barnen pÄ anstalten.

LÀra av misstag : En studie av lÀrande utifrÄn vÄrdens patientsÀkerhetsarbete

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur sjukvÄrden arbetar med lÀrande i vÄrdarbetet. Studien behandlar lÀrandet utifrÄn vÄrdens patientsÀkerhetsarbete. Uppsatsen utgörs utav en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt angreppssÀtt. Vi utformade en forskningsfrÄga som var relevant för vÄr studie. DÀrefter genomfördes sju intervjuer med vÄrdenhetschefer inom NU-sjukvÄrden i VÀstra Götalandsregionen.

FramstÀllningen av första vÀrldskrigets utbrott i historielÀromedel

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur första vÀrldskrigets utbrott framstÀlls i svenska historielÀromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels pÄ vad som framstÀlls som en orsaker till krigsutbrottet och jÀmför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framstÀllningar kan tÀnkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande. Uppsatsen baserar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ nÀrlÀsning av sju nyare lÀromedel och Àr tÀnkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. FramstÀllningarna undersöks bland annat med hjÀlp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar pÄ lÀromedlens tilltal, huruvida det Àr tvÀrsÀkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framstÀlls som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet. Undersökningen kommer fram till att lÀromedlens framstÀllningar i mycket stor utstrÀckning prÀglas av ett ?auktoritÀrt? tilltal dÀr det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven.

Kritiska faktorer inom lojalitetsprogram

FrÄgestÀllning: Vilka Àr de mest kritiska faktorer som pÄverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur bÄde kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet Àr att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som pÄverkar utfallet av ett sÄdant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har anvÀnt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, sjÀlvkoncept och konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter frÄn personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.

Studie om samverkansprojekt kontra traditionell entreprenad

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Uppdatering av bergmekaniska designvillkor för Mertainen dagbrott

AnlÀggningsbranschen har lÀnge ansetts som en relativt fragmenterad bransch dÀr de tre stora leden, bestÀllare, projektörer och entreprenörer drar Ät olika hÄll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mÄl som i sjÀlva verket gynnar de sjÀlva mer Àn att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssÀtt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bÀttre samt att tidsplanen ofta inte rÀcker till.För att rÄda bukt pÄ detta problem börjar det vÀxa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nÀmligen utökad samverkan. Utökad samverkan gÄr att tillÀmpa pÄ samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det Àr kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstÄr frÄn start- till slutfasen i projektet. SjÀlva grundprincipen med utökad samverkan Àr att det ska flyta pÄ som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Utveckling och balans inom personalhantering

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

Pedagogers syn pÄ sitt arbete med barns inflytande i förskolan

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ och synliggöra hur pedagoger ser pÄ sitt eget arbete med barns inflytande i verksamheten samt hur de tror att deras egen syn pÄ inflytande pÄverkar arbetet. Vi ville ta reda pÄ hur synen pÄ inflytande kan skilja sig pedagoger emellan och vad de fÄr för stöd frÄn förskolechefen för att kunna uppfylla strÀvansmÄlen framstÀlls i LÀroplanen för förskolan. Metoden vi anvÀnde för att genomföra studien var semistrukturerade intervjuer dÀr pedagoger och förskolechefer frÄn fyra olika förskolor har deltagit. Med utgÄng i ?det kompetenta barnet? som perspektiv, sÄ har vi analyserat materialet vi samlat in och resultatet visar bl.a.

Ska olika VaR-modeller anvÀndas för olika tillgÄngstyper?

I takt med att handeln med finansiella tillgÄngar ökat har ocksÄ intresset för att finna tillförlitliga metoder att bedöma risken ökat. Ett mÄtt för att mÀta risken för en tillgÄng eller för en portfölj av tillgÄngar Àr Value-at-Risk (VaR). VaR definieras som; den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod. Fördelen med VaR Àr att riskbedömningen bryts ner till ett enda mÄtt som Àr ganska lÀtt att förstÄ. Det finns flera olika sÀtt att berÀkna VaR och det har gjorts mÄnga undersökningar för att testa vilken modell som ger bÀst resultat.

Tema: integration : aktionsforskning pÄ Blackebergs gymnasium

PÄ inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lÀrare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrÀdesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebÀr detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade frÄn ordinarie schemabunden undervisning och istÀllet deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bÀsta förmÄga dokumenterat projektet. VÄr metod har varit aktionforskning.

FYSISK MILJÖ PÅ MILJÖTERAPEUTISKA BEHANDLINGSHEM - En kvalitativ fallstudie

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt anvÀnder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lÀgger vid den fysiska miljön pÄ behandlingshem för ungdomar. FrÄgestÀllningarna lyder: ? UtifrÄn vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön pÄ behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? PÄ vilket sÀtt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angÄende hur den fysiska miljön ser ut i dagslÀget? I vilken utstrÀckning Àr behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal pÄ miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? PÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön pÄ avdelningen?Undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie som bygger pÄ en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter frÄn tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jÀmförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angÄende detta Àmne.

BrÀnsleinmatning och kapacitetsreglering pÄ Pajala VÀrmeverk

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Grabitech Solutions AB pÄ Pajala VÀrmeverk. Pajala VÀrmeverk Àr ett fjÀrrvÀrmeverk som förser ungefÀr 200 byggnader i centralorten Pajala med fjÀrrvÀrme. VÀrmen produceras huvudsakligen i en fastbrÀnslepanna som eldas med bland annat flis och bark. I detta examensarbete ingÄr arbete pÄ tre olika delsystem som alla pÄ olika sÀtt Àr kopplade till fastbrÀnslepannan. Det första delsystemet Àr den del av brÀnsleinmatningssystemet som kallas för stÄngmatarsystem.

Vilken hÄllbar utveckling? En studie av ryska och svenska studenters uppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

"Man Àter inte med snoppen eller musen" : en studie av naturistturismens utvecklingsmöjligheter inom Sverige

Naturist Àr ett begrepp som de flesta av oss nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. De flesta drar ocksÄ snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och nÄgot generaliserat Àr det dÀr kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns dÀremot en mÀngd fördomar. I förstÄelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmÀnt brister.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->