Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att Referensbibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.

Studiens syfte var att analysera hur Nationellt Råd för Kvinnofrid (NRK) valt att beskrivabrottsoffer och gärningspersoner i ett urval av de skrifter som de gav ut mellan år 2000 och2003. NRK verkade som ett rådgivande organ åt den dåvarande socialdemokratiskaregeringen och skrifterna har än idag ett visst inflytande över politiken och kanske främst ifrågor rörande kvinnofrid. Frågeställningen löd: hur skildras offer och gärningspersoner iskrifterna?Tidigare forskning visar att framställningen av brottsoffer i till exempel media ligger ilinje med Nils Christies resonemang kring idealiska offer. En av skrifterna som NRK gett utheter Världen sämsta brottsoffer, där NRK bland annat drar en parallell till just Christiesidealiska offer.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

SammanfattningDetta är en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utsträckning lärare är insatta i olika typer av matematiksvårigheter, som i sin tur kan bidra till bättre beredskap hos lärare och skola i att stötta elever med matematiksvårigheter. Till vår hjälp har vi haft två frågeställningar som lyder: Vilka föreställningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland några verksamma lärare? och Hur ser organisationen kring matematiksvårigheter ut i några skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgång samt använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lärare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjälpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lärarna vara den vanligaste matematiksvårigheten hos eleverna.

På uppdrag av vikarieförmedlingen på Barn- och utbildnings förvaltningen i Luleå kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag på lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jämförde Skellefteås vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar på två frågor: 1)Vilka är problemen på vikarieförmedlingen på Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är decentralisering lösning på problemet? Metoden är kvalitativ och utgörs av intervjuer för att på ett tillfredställande sätt belysa de inblandades syn på organisationen.

Begreppet Voice over Internet Protocol (VoIP) är något som nog de flesta har hört talas om, men vad innebär egentligen VoIP. Vi har tittat på tekniken och återger en beskrivning av begreppet VoIP. Vi har valt att titta på hur företag använder tekniken samtidigt som vi tittar på vilka nya tjänster och möjligheter som finns. Hur ser tjänsteutbudet ut idag och hur påverkar detta sättet att kommunicera inom företagen? Vilken funktionalitet används och hur drar man nytta av de fördelar och möjligheter som den nya tekniken erbjuder? Med förändrade kommunikationssätt ser vi hur verksamheter både kan effektiviseras och utvecklas.När vi tittar på hur leverantörer bidrar till att utveckla sina kunders verksamheter så ser vi att leverantörerna inte är delaktiga inom detta område i någon större utsträckning.

Sverige kallas ofta för världens mest jämställda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av männens löner och återfinns i betydligt mindre utsträckning än män i chefspositioner. I yrken som har breda karriärvägar, såsom civilekonom, är risken ännu större att löneskillnader mellan könen uppstår. I vår uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsättningar i arbetslivet. Forskningsfrågan för vår uppsats är: På vilket sätt och i vilken utsträckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vår uppsats är: Att uppmärksamma och skapa debatt kring de ojämlika förhållandena på arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

Denna C-uppsats granskar OmVärlden som behandlar bistånd, utveckling och globala frågor och som ställs till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna påverkar samhällets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala föreställningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingsländer.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras på fem skilda reportage ur OmVärlden. Syftet är vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhällets föreställningar om rådande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemområde ställs frågor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och påverkan vad gäller OmVärldens redaktionella innehåll.

Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Syftet med vår studie var att undersöka kärnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de återspeglas i verkligheten. Läroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundläggande värde för verksamhetens utformning såväl som dess innehåll och trycker mycket på den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lärande. Dessa delar har löpt som en röd tråd genom hela studien. Den metod vi använt oss av är en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollärare på olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, läste igenom dem flera gånger, efter det tog vi ut meningsbärande citat, vilka vi även placerade i figur 1 på s.

Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att söka svar på vilka analytiska verktyg som krävs för att förstå villkoren för mänskligt handlande. Min tes är att den diskursteoretiska epistemologi som kommit att dominera samtida feministisk forskning - i uppsatsen representerad främst av Judith Butler - inte tillhandahåller dessa analytiska verktyg. För att pröva denna tes har jag intervjuat fem heterosexuella, feministiska män om deras erfarenheter av sex. Jag frågar mig: på vilket sätt bestäms intervjupersonernas sexuella interaktion med kvinnor av deras respektive positioner som heterosexuella män och som feminister? I min analys tillämpar jag ett dialektiskt angreppssätt och stöder mig framför allt på Margaret Archers teoribygge.Min slutsats blir att det, för att i detalj kunna blottlägga villkoren för männens handlande, är fundamentalt att göra den typ av distinktioner som diskursteorin emotsätter sig - mellan subjektivt och objektivt, diskurs och praktik, etcetera.