Detta är en undersökning av hur två tidningar som riktar sig till kvinnor konstruerar bilden av kvinnan. Analysen grundar sig på ett nummer av vardera tidningen (Femina Nr 9, september 2004 och amelia Nr 20, 16 september 2004) med fokus på ledarna och därtill en artikel som porträtterar en kvinna eller kvinnor. I Femina analyseras ledaren ?I kålrotens tecken? och artikeln om Marie Göranzon. I amelia analyseras ledaren ?Hjälp, ge mig stil!? och artikeln ?Skål för Elin, Elisabeth och Ada!?.Jag gör en textanalys av de utvalda texterna.

Sammanfattning: Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet.Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela världen, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla människor lider av schizofreni. Sjukdomen är ofta förenad med olikaproblem så som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur människor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen påverkarderas livsvärld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie där fyra självbiografier lästes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: känsla att behöva skydda sigoch/eller andra, känsla av att leva i overklighet, känsla av hjälplöshet och undergivenhet,känsla av skuld och/eller skam och känsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom är. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstådda, förbisedda som människor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, då det av resultatet framgår att de både drar sig undan själva och derastidigare vänner tar avstånd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes på många olika sätt och symtomen hade storpåverkan på det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvärld.

Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller.Metod:En kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Revisionen har många intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på revisorn skilja sig åt gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer.

I vår uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrån ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehållsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att årsredovisningar är företags främstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras på ett trovärdigt sätt. För att trovärdighet ska uppstå krävs det att ett sambanduppstår mellan upprättandet och förmedlandet av informationen gällande goodwill. Det vikommer fram till i vår studie styrker tesen, goodwill är problematiskt att förmedla på etttillfredställande sätt.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken syn killar som studerar på gymnasium har på dans. Vi börjar arbetet med att förankra vårt syfte i styrdokumenten för att sedan visa på olika infallsvinklar på killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Vi kopplar samman vårt syfte med olika teoretiska utgångspunkter, vi har valt att fokusera på teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi även valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar på de människor som bryter in på områden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger på intervjuundersökningar som genomförts med åtta stycken killar som studerar på gymnasiet, fyra som läser på musikalprogram som innefattar ämnet dans och fyra som läser inriktningar som inte innehåller dans.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Nyckelord:Riskhantering, samhällssäkerhetLag om skydd mot olyckorSäker och trygg kommunUtvärderingIntervjumetodHälsofrämjande vs skadepreventionStyrkor hos utbildningen Kommunbaserat säkerhetsarbeteVi kan ändå vara säkra på vår sak när vi drar slutsatsen att i det stora hela har det uppfattats som en bra utbildning med stora kvalitéer. Med en blick framåt tror vi att den här typen av utbildning kommer att ges fortsättningsvis och att den kommer att utvecklas i takt med nya erfarenheter och ändringar i lagstiftning och samhällsstruktur. Om man ska lyfta fram den främsta styrkan i utbildningen, är det möjligheten att kunna påverka innehållet när det gäller valet av studieobjekt i projektarbetet. Även enkelheten och den basala nivån i metoderna har framträtt som ett ?vinnande koncept? av den anledningen att det har gått att direkt implementera och anpassa metodiken ute i verksamheterna.Förväntningarna på utbildningens användbarhet motsvarades för att man fick metoder och systematiska verktyg att börja jobba med.

Svensk damhockey har de senaste åren genomgått stora förändringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste årens förändringar råder det alltjämt stora skillnader mellan de åtta främsta damlagen och säsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten ämnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de åtta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat på de åtta damlag som säsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare är studien inriktad på att studera damorganisationernas sammansättning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever. I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudområdena. Den främsta slutsatsen som dras är att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att utforska hur lärare utformar och legitimerar sin undervisning med skrivträningen. Detta vill vi göra genom att lyfta både lärarperspektivet och elevperspektivet. Vi anser att detta är ett viktigt område eftersom lärare måste vara medvetna om hur deras arbetsmetoder påverkar elevernas lärande. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna observation, uppföljningssamtal och intervju. Vi observerade två lärare och deras klasser i år 2 i svenskämnet. I anslutning till observationerna genomförde vi uppföljningssamtal med lärarna.

SammanfattningTitel: Budgetlös styrning ? en studie om en styrelses arbete och ansvar i en organisation medbudgetlös styrning. Författare: Katarina Permgård och Åsa NordquistHandledare: Britt AronssonInstitution: Institutionen för industriell ekonomi Blekinge Tekniska HögskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomiSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bolagsstyrningens struktur och den budgetlösa styrningen är utformad på ett SME för att öka förståelsen för vilka faktorer som har inflytande på styrelsens roll och funktion för att skapa värde för företaget.Metod: Uppsatsen metod är fallstudie. Fallstudien har genomförts på ett ägarlett SME som arbetar med budgetlös styrning. Insamling av primärdata har genomförts med kvalitativa intervjuer.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.