Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet.

Mobilnotifikationer är ett relativt nytt fenomen och mobilanvändare idag får allt fler notifikationer skickade till sig per dag. Hur de faktiskt påverkar användare, både sett till mobilanvändning och användarbeteenden, är fortfarande ett tämligen outforskat område. Denna studie utforskar hur mobilnotifikationer påverkar studenters upplevda stressnivåer och fokus under schemalagda skolaktiviteter. För att undersöka detta jämfördes en normal vecka med en vecka då notifikationer tystades med hjälp av stör-ej-funktionen i mobiltelefonen. Under denna period loggades mobilanvändningen och deltagarna fick föra en dagbok för reflektioner kring sitt beteende under dagen.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla åldersgrupper i samhället, och att den största ökningen återfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt på barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohälsa. Det kan därför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen.24h samhället är här för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förändringar av sociala mönster. Den förändringen verkar i större utsträckning påverka barn och ungdomar än de äldre.Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av sömnbesvär hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utsträckning vården uppmärksammar problemet.En av författaren genomförd enkätundersökning pekar på att sömnproblemen är väl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara två av ungdomarna inte upplever några sömnproblem alls.En jämförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder på att sömnstörningar sällan bedöms som så allvarliga att de kräver åtgärder.Författaren drar slutsatsen att det växande problemet med sömnstörningar inte uppmärksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård i den utsträckning som är nödvändigt.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt inflytande på skolan, men också att de vill ha mer inflytande. Främst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet.

Bakgrund: Övervikt och obesitas är ett växande problem. Globalt sett räknas var tredje vuxen person vara överviktig och var tionde obes. Studier har visat att denna grupp möter en negativ attityd när de söker vård. Som vårdpersonal är det viktigt att se hela människan och inte bara till det yttre. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet mellan vårdpersonal och överviktiga samt obesa vårdtagare.

I din hand (eller på din skärm) har du en kvalitativ studie som med blicken fäst på ett projekt på en högstadieskola i Göteborg studerar projekt som social konstruerat fenomen. Eleverna i årskurs sju har veckovis samtalsgrupper ledda av socialarbetare. Genom samtal och övningar behandlar man teman som vänskap, sexualitet, demokrati, skolan och framtidsdrömmar. Vi ställer oss frågan hur ett projekt blir till. Vilka mekanismer är verksamma när ett projekt går från idé till verklighet? Vidare tittar vi på maktaspekterna i denna tillkomstprocess.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet. Examensarbete; omvårdnad, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta på ett sätt som främjar deras hälsa och därmed motverkar utbrändhet.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att undersöka vad som eventuellt kan påverkapedagoger och lärare på Svenska skolan i ett sydeuropeiskt land i deras arbete med att uppnåmålet: En skola för alla. Våra frågeställningar har varit;- Vad påverkar pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?- Hur påverkas pedagoger och lärares verksamhet och undervisning?Metod och materialVi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande löpandedirektobservationer, kategoriseringsobservationen on-off och enskilda intervjuer för att få svarpå vårt syfte med dess frågeställningar. Vi har observerat 30 barn och elever i förskolan ochskolan, tre pedagoger samt två lärare. Vi har även valt att genomföra enskilda intervjuer medelever, pedagoger och lärare.

De dynglevande skalbaggarna är en stor tillgång för naturen och för människan. Dyngbaggarna lever både i skogen och på öppna marker och bryter ner spillning från såväl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 är med på den svenska rödlistan. För att ta reda på hur dyngbaggefaunan ser ut på en ekologisk gård i Tämta, Västra Götalands län, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av två delinventeringar, en på öppen betesmark och en på betesmark i skog, detta för att se om det fanns några skillnader i artantal och om det var samma arter på de olika habitaten.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger.