Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i Leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan Leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika Leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan Leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika Leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ leksak som ger barn möjligheter attlättare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras känslor.Utbudet av dagens leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka områden en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, Leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvändig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrävs av en leksak och vilka behov som finns. En enkätundersökninggjordes också för att få en tydligare bildav de tre känslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen där jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdär en serie Leksaker tagits fram, leksaksserienÄrlig.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan Leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika Leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

I den här uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frågeställning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem själva? Syftet är att förstå och förändra situationen för barns behov och möjligheter till lek och Leksaker samt åskådliggöra hur design på ett aktivt sätt kan påverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhälle som rör sig mot en mer hållbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling.Jag vänder jag mig till barn som leker och använder Leksaker för att se och undersöka hur de förhåller sig till möjligheten att låna hem Leksakerna istället för att köpa och äga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda?Mitt undersökningsmaterial består av de iakttagelser, berättelser, bilder och Leksaker som har kommit till genom användarnas(barnens) och föräldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring ämnet är det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstå det ur barnens perspektiv.

In this study I have explored five parents reasoning about toys, from a gender perspective. During the interviews, we have reasoned about toys that are made for girls and for boys, what the differences are, and what advantages and disadvantages there might be for children to play with a variation of toys, made for both genders. The results of the study show that most of the participants are more accepting for girls playing with toys made for boys than the other way around, which indicates that boys? experience of the world might be somewhat limited, while girls have easier access to toys made for both genders..

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder Leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan Leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteLeksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteLeksakerna har en viss betydelse..

En undersökning om Leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte Leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring Leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader..

Vårt examensarbete handlar om barns tankar och åsikter kring Leksaker och saker att leka med på en förskola ur ett barns perspektiv. Syftet med arbetet var att få en förståelse och lyssna på barns uppfattningar om materialet på förskolan. Vi utgick från frågorna: Vad tänker femåringar kring saker att leka med och Leksakers funktion på förskolan? Går det att utläsa av barnens tankar att det finns könsrelaterade åsikter kring Leksakerna och saker att leka med på förskolan? Metoden som användes för att få fram ett resultat var barnintervjuer utifrån barnens egna fotograferade bilder. De som deltog var sju femåringar från två olika avdelningar på samma förskola.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolepersonalens tankar om Leksakers betydelseför konstruktion av barns könsidentitet. Syftet är också att undersöka förskolans uppdragatt arbeta för ökad jämställdhet samt att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuersom metod. Studien genomfördes med tio personliga intervjuer av anställda inomförskolan. I resultatet kom vi fram till att samtliga tio respondenter anser att vuxnasförhållningssätt och bemötande är viktigt i arbetet för att motverka traditionellakönsmönster och könsroller.

Ftalater är benämningen på en grupp kemikalier som används som mjukgörare i olika material. Ett av de vanligaste användningsområdena är som mjukgörare i polyvinylplast (PVC) vilket är ett material som används till många produkter, till exempel Leksaker. Ftalater klassas som ?externa mjukgörare? vilket innebär att de har en tendens att läcka från produkter i vilka de ingår. Människor och djur kan sedan ta upp ftalater peroralt, via inhalation, transkutant eller exponeras in utero.

The aim of this study is to investigate how preschool teachers reason about gender stereotypical and gender neutral toys and other material. I would also like to see how the pedagogues reason about gender segregation when it comes to toys. To investigate the issue, I have interviewed three pedagogues from different preschools. The results showed that the work procedures differed a bit from school to school, although they all wanted to achieve the same goal. A goal that our curriculum mention as well: Not to make a difference between boys and girls.