Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata Leksaker till förskolan. Men barns val av Leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, Leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata Leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger från en förskola förhåller sig till barns eventuella intresse att ta med sig Leksaker hemifrån, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhållningssätt i ämnet. Intentionerna har även varit att ta del av barnens tankar; Är de intresserade av att ta med sig Leksaker hemifrån till förskolan och tillåts de i sådana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strävat efter att uppfylla syfte och frågeställningar. Resultatet utifrån intervjuerna visar att barnen har ett intresse av att ta med sig lekföremål hemifrån till förskolan. Sex av åtta barn uttrycker att de får ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar även att de får ta med sig vissa andra Leksaker.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i Leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur Leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa Leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa Leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka Leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning väljer ut och motiverar valet av Leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var även att ta reda på hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkLeksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan påverka barnens val av Leksaker. Undersökningen syftade även till att söka svar på om det finns några skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende på om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgången redogörs för teoretiska perspektiv på barns lek med Leksaker. Detta sker utifrån ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer använts.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och Leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för Leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om Leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om Leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, Leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring Leksaker och Leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av Leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring Leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till Leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av Leksakerna i förskoleverksamheterna.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och Leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka Leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och Leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för Leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och Leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och Leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar Leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i Leksaker och om implementering av en giftfri förskola.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på Leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de Leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av Leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av Leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade Leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Bilder av barnrum och produktbilder med Leksaker står i centrum för denna uppsats, där huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vänd till barn. Källmaterialet har bestått av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjälp av en bildanalysmodell där flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de båda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet är allt ifrån bildtexter, färgval, kläder och utseende, föremål, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett närvarande barn är detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tänkte mottagare.

Om lek och Leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller Leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa Leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa Leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa Leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa Leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa Leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa Leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska Leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.