LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

Den hĂ€r studien beskriver skillnader i handlĂ€ggningen av landsbygds-programmets projektstöd pĂ„ tvĂ„ av Sveriges lĂ€nsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar lĂ€n som delat ut relativt lite projektstöd och GĂ€vleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. UtifrĂ„n handlĂ€ggarrollen presenteras skillnader i handlĂ€ggningen av projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013. UtifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handlĂ€ggare men ocksĂ„ förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handlĂ€ggarrollen med hjĂ€lp av Michael Lipskys teori kring grĂ€srotsbyrĂ„krater som klient- eller regelorienterade. Jag har ocksĂ„ visat att det rĂ„der olika organisationskulturer pĂ„ lĂ€nsstyrelserna som en konflikt mellan livsvĂ€rld och system med hĂ€nvisning till JĂŒrgen Habermas..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehÄll och jÀmföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav pÄ eleverna för att de skall kunna anses som anstÀllningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jÀmföra de bÀgge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning Àr att trots en god samstÀmmighet mellan arbetsgivarnas krav pÄ kunskaper och skolverkets styrdokument sÄ behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenÀrer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall stÀllas pÄ rullstolar och fastsÀttning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiÀgare samt tidigare studier inom omrÄdet..

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter pÄ tvÄ stolar nÀr det gÀller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare nÀr det gÀller den egna kommunala skolan, dels som finansiÀr nÀr det gÀller den fristÄende gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att vÀlja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för den utveckling som skett av matkulturen, och dÄ frÀmst det relativt nya fikafenomenet, ur ett svenskt perspektiv. Detta Àr en empirisk studie med hermeneutisk förgrund som genomförts med intentionen att undersöka vem det Àr som gÄr pÄ café- nÀr och varför samt vilka faktorer som pÄverkar valet av café för dessa mÀnniskor? DÄ vi har för avsikt att fÄ en mer djupgÄende förstÄelse betrÀffande problemet har vi valt att genomföra bÄde observationer och intervjuer. Vi har kommit fram till att det finns en del intressanta skillnader, men Àven likheter, cohorterna emellan. Denna explorativa studie har bidragit till en fördjupad vetskap om bÄde hur diversifierade uppfattningarna Àr samt hur olik pÄverkan kan vara cohort frÄn cohort.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

This study deals with an important and challenging issue that each school is facing today, that is the prevention work of bullying. The purpose is to investigate how two elementary schools define bullying and how the work of prevention looks like today. The study highlights two models, Farsta and Friends, that many schools follows in their work and struggle against bullying. We conducted this study by looking at how bullying looks at two elementary schools. How these schools developed working method in order to secure a safe environment for all children in the school.The findings in this study highlighted the involvement of these two schools in the work of prevention against bullying, which methods they used and how these schools worked intensively with organisations such as Friends.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jÀmföra lÀsbarhet, sprÄk, innehÄll och lÀsarsamspel i tvÄ versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som Àr klarsprÄksbearbetad, och en version som Àr pÄ lÀttlÀst svenska. Som metod anvÀnds kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande sprÄkdrag studeras: ord- och meningslÀngd, fackord, bilder, bildtexter, informationstÀthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehÄll samt attityder, ramar och sprÄkhandlingar.Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan broschyrerna. I bÄda anvÀnds till största delen du-tilltal.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Kandidatarbetets syfte Àr att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framstÀlls i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framstÀlls i bilderböcker med olika tidsmÀssiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ÀmnesomrÄdet. De bilderböcker som valdes Àr: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrÄgor Àr: ?Hur framstÀlls julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framstÀllningarna?? och ?Hur förhÄller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande frÄn slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Kransalger Ă€r en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjĂ€lp av oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan oosporer inom och mellan individer och populationer. FrĂ€mst stĂ€llde jag mig frĂ„gan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstĂ„nd och habitat samt i vilken mĂ„n oosporer kan Ă„terföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats pĂ„ lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har anvĂ€nts för att med hjĂ€lp av vĂ„gfunktioner beskriva oosporernas konturer. Parametrarna i vĂ„gfunktioner har sedan anvĂ€nts för statistiska analyser.

Denna uppsats handlar om medelÄlders personers instÀllningar till robotar i vÄrden. Utmaningen Àr att fylla gapet som skapas mellan ökandet av Àldre och minskandet av vÄrdgivare. Robotar i hemmet ska fungera som ett hjÀlpmedel för Àldre personer dÀr de ska kunna bo sjÀlva lÀngre och Àven kÀnna sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen undersöker hur personer mellan 40 och 60 Är ser pÄ robotar i hemmet och om de hade kunnat tÀnka sig ha en sÄdan hemma nÀr de blir Àldre. En jÀmförelse görs mellan 20-40 Äringar frÄn en tidigare studie som genomfördes för ca 15 Är sedan och dagens 40-60 Äringar för att ge svar pÄ frÄgan: Har synen pÄ robotar och instÀllningen till dessa förÀndrats över tid sedan den sista undersökningen Är 1998? Vilka mönster finns det ? likheter och skillnader?.

Syftet med studien var att tolka och förstÄ karktÀristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstÄ likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och Àven diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrÄn temana drivkrafter, ledarrollen och attityder frÄn samhÀllet. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailÀndska kvinnor, utifrÄn en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritÀrt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt dÀr det handlade om att vara oberoende frÄn andra mÀnniskor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig Ät.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.