Syftet med min kandidatuppsats Àr att undersöka hur förestÀllningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och pÄ vilka sÀtt barnböckerna förhÄller sig till traditionella normer och vÀrderingar gÀllande kön och könsroller.Med utgÄngspunkt i fem populÀra barnböcker undersöks följande frÄgestÀllningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhÄller sig dessa roller till traditionella förestÀllningar om vad som Àr kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för klÀder, leksaker och fÀrger runt sig?Avslutningsvis kommer jag ocksÄ att jÀmföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

En jÀmförelse mellan ekonomistyrningen i Ferrosan A/S och contingency theory har visat pÄ en hel del likheter, men Àven vissa intressanta skillnader. Likheterna har frÀmst funnits inom situationsvariabeln omgivning. Den mest intressanta skillnaden berör kopplingen mellan kontrollverktyget budgetering och situationsfaktorn strategi, dÀr det förefaller finnas vissa oklarheter om budgeteringens roll givet en viss strategi. Tecken tyder pÄ att omgivningsvariabeln i Ferrosans fall Àr överordnad strategivariabeln. Avslutningsvis Àr det tydligt att contingency theory fortfarande Àr outvecklat inom vissa omrÄden.

I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med rapporten Àr att jÀmföra spansk byggteknik kontra svensk byggteknik och granska likheter och skillnader mellan dessa. MÄnga av oss svenskar Àr bosatta i andra lÀnder bland dessa Spanien och mÄnga avstÄr frÄn att bygga sitt hus och istÀllet vÀljer de att köpa hus.Detta har sitt grund i att det inte finns tillrÀckligt med information som underlÀttar att genomföra ett bygge trots att mÄnga av dessa mÀnniskor har byggt sitt hus sjÀlva hÀr hemma i Sverige.Vi hoppas verkligen att vÄr undersökning blir grund till att allt fler med hjÀlp av dessa undersökningar och fakta lÀttare ska kunna bygga sitt hus i Spanien som lÀnge har varit ett favoritmÄl för oss som Àlskar vÀrme och glÀdje..

Det hÀr arbetet Àr en jÀmförande kvalitativ studie av den svenska och kinesiska ledarstilen. Denna studie Àr till för den som ska Äka ivÀg och jobba i Kina i en ledarroll. Det Àr inte en lÀtt uppgift dÄ dem tvÄ ledarstilarna skiljer sÄ vÀl Ät, vilket har sin grund i att bÄda kulturerna ocksÄ skiljer sig Ät. Studien gÄr dÀrför in och redovisar för bÄda kulturerna, jÀmför och letar efter skillnader samt likheter. Den börjar med en redovisning av vad kultur Àr som definierat av den framstÄende kulturforskaren Geert Hofstede.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader och likheter i tjejer och killars etiska tÀnkande, kopplat till kön och genus. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och anvÀnde oss av gruppintervjuer som gav oss möjlighet att fÄ djupare förstÄelse för elevernas tankar och reflektioner.  Undersökningen resulterade i att vi sÄg en viss skillnad i killarna och tjejernas sÀtt att resonera kring det etiska dilemmat, exempelvis att killarna var mer strategiska och tjejerna mer empatiska. Vi mÀrkte Àven att killar och tjejer, till en viss del, föll inom ramarna för de stereotypa könsrollerna. VÄr slutsats blev att killarna och tjejerna ansÄg att vissa mÀnniskor inte var vÀrda att rÀddas, trots detta var de ÀndÄ noga med att pÄpeka alla mÀnniskors lika vÀrde..

Den hÀr undersökningen syftar till att ta reda pÄ om det fanns skillnader i svenska,rikstÀckande tidningars val av kÀllor under krigsrapporteringen frÄn Georgienkrisens tioinledande dagar.För att fÄ svar pÄ frÄgorna analyserades artiklar frÄn Sveriges fyra största tidningar,Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultaten visade att det finns bÄde likheter och skillnader mellan hur tidningarnarapporterade, sett utifrÄn vilka kÀllor de prioriterar och lÄter komma till tals. Officiella ochcivila kÀllor anvÀnds till exempel i ungefÀr samma utstrÀckning av tidningarna.Uppdelat i nationaliteter Àr kÀllorna inte lika jÀmnt fördelade, dÄ georgiska kÀllor dominerar över de övriga parterna i konflikten.Morgontidningarna Àr mer balanserade i sin rapportering i den mening att de anvÀnder fler kÀllor Àn kvÀllstidningarna i sÄ gott som varje kategori.Ett annat mönster Àr att kvÀllstidningarna fokuserat mer pÄ att anvÀnda civila georgiska kÀllor i sÄvÀl text som bild Àn morgontidningarna.Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, anvÀnde civila abchazer som kÀlla, trots att konflikten Àven pÄgick i det omrÄdet..

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

I denna studie belyses och analyseras niondeklassares förestÀllningar om fenomenet sexualitet. FrÄgorna som behandlas Àr dels vilka förestÀllningar ungdomarna har om sexualitet, dels vilka faktorer och förhÄllanden som ungdomarna sjÀlva lyfter fram som viktiga för hur dessa förestÀllningar har formats. I analysen belyses Àven eventuella skillnader och likheter mellan tjejers och killars förestÀllningar. Studien grundar sig pÄ material insamlat genom intervjuer med sex könshomogena fokusgrupper. De teoretiska utgÄngspunkterna i studien rör sexualitet, genus och identitetsskapande eftersom dessa anses viktiga och perspektivgivande för hela studien.De förestÀllningar som ungdomarna gav uttryck för nÀr det gÀllde sexualitet handlar framför allt om kÀrlek, sex, sexuell lÀggning och moraliska aspekter..

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete var att försöka kartlÀgga vilka slags erfarenheter och attityder till litteraturlÀsning som finns bland andrasprÄkselever och jÀmföra detta resultat med tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet utifrÄn ett köns- och etnicitetsperspektiv. MÄlsÀttningen för arbetet var Àven att försöka utröna vilka slags orsaksfaktorer som kan tÀnkas ligga bakom eventuella likheter och skillnader. För att uppnÄ detta syfte valde jag att, med hjÀlp av enkÀtformulÀr, göra en kvantitativ undersökning i nÄgra andrasprÄksklasser pÄ gymnasienivÄ. Vid bearbetningen av dessa valde jag avslutningsvis att, med utgÄngspunkt i den genusteorietiska och postkoloniala vetenskapstraditionen, dels göra en komparativ analys mellan tidigare forskning och uppsatsens empiri, dels försöka pÄvisa nÄgra tÀnkbara orsaksförklaringar till eventuella attitydskillnader. Resultatet av undersökningen visar pÄ, inom vissa omrÄden, uppseendevÀckande stora skillnader mellan de resultattendenser som framkommit i tidigare forskning och det empiriska underlag denna uppsats grundar sig pÄ.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Idag anvÀnds empowerment av olika serviceföretag för att förbÀttra gÀstens upplevda servicekvalitet och för att skapa ökat engagemang och sjÀlvförtroende hos de anstÀllda. Det sÀgs finnas ett gap i den upplevda servicekvaliteten mellan olika aktörer i ett servicemöte, det vill sÀga mellan gÀsten, frontpersonalen och företagets ledning. UtifrÄn detta resonemang frÄgar vi oss om det kan finnas ett gap i hur empowerment och engagemang förstÄs i olika hierarkiska nivÄer. Genom att undersöka empowerment och dess koppling till engagemang bland frontpersonal upp till högsta cheferna pÄ Scandic har vi sett bÄde skillnader och likheter i deras syn pÄ dessa begrepp..

Vi har undersökt vilka skillnader som finns mellan investeringsprocessen för corporate venturing och investeringsprocessen för venture capital. VÄrt empiriska material bestÄr av investeringsprocessen för Volvo Technology Transfer och vÄrt teoretiska material bestÄr av investeringsprocessen för venture capital. Detta Àr alltsÄ utgÄngspunkten för vÄr jÀmförelse. VÄra slutsatser Àr att det finns vissa vÀsentliga skillnader mellan processerna. Skillnaderna beror pÄ investerartypernas olika mÄl och resurser.