Från klarspråk till lättläst
En jämförande textanalys av myndighetsinformation om att starta företag
Syftet med den här uppsatsen är att jämföra läsbarhet, språk, innehåll och läsarsamspel i två versioner av myndighetsbroschyren Starta företag: originalversionen, som är klarspråksbearbetad, och en version som är på lättläst svenska. Som metod används kritisk textanalys efter Hellspong och Ledin (1997). Denna metod kompletteras med redskap för bildanalys och kvantitativ analys. Följande språkdrag studeras: ord- och meningslängd, fackord, bilder, bildtexter, informationstäthet, textbindning, komposition, textens och bildernas innehåll samt attityder, ramar och språkhandlingar.Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan broschyrerna. I båda används till största delen du-tilltal. Huvudstrukturen är tydlig och textbindningen är överlag god, vilket är bra för läsbarheten. Till det som är mindre bra ur läsbarhetssynpunkt hör en stor andel sammansatta substantiv, bilder som inte är informativa, att bildtexter och annan koppling mellan text och bild saknas och att det inte finns några sammanfattningar. Skillnader mellan broschyrerna finns bland annat i innehåll, behandling av fackord och hur avsändarens syn och förväntningar på läsaren märks i texten. Slutligen visar undersökningen att båda broschyrerna är heterogena i flera avseenden. Det gäller till exempel informationstäthet, användningen av tilltal och omtal och mängden grafiska element.