Svenskt julfirande - En studie av bilderböcker utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
SamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyTraditionerSvenskt julfirandeBilderbokSocialkonstruktivistiskt perspektivKunskapssociologiDiskurs
Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville
undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika
tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet.
De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten
av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets
forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i
bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka
diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de
tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska
studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till
2000-talet??. I relation till syftet valdes den kunskapssociologi som företräds
av Peter L. Berger och Thomas Luckmann som teori. För att kunna analysera
bilderböckerna användes den kvalitativa metoden diskursanalys som går ut på att
analysera text för att identifiera mönster, teman och diskurser. Dessutom
tillämpas Gustaf Cavallius analysmetod Bilderbok och bildanalys i arbetet för
att undersöka bilderna och dess relation till texten. Vid bearbetningen av
materialet utkristalliserades sex diskurser: julförberedelser, julfirande med
familj, släkt och andra närstående, julklappsutdelare, måltider under julen,
juldekorationer samt religion och folktro. Dessa diskurser valdes för att de
tillsammans speglar det svenska julfirandet i bilderböckerna. I resultatet
analyserades först böckernas bilder var för sig och därefter analyserades de
tillsammans med texten. Analysen visar att det förekommer både likheter och
skillnader mellan bilderböckernas framställningar av julfirandet samt i
relation till de etnologiska studierna. En iakttagelse är att den äldsta och
den nyaste bilderboken har mest gemensamt, bland annat när det gäller de
förberedelser, de religiösa inslag samt den givmildhet som speglas i
julfirandet. Vår slutsats är att traditioner ständigt förändras genom att nya
inslag tillkommer medan inslag utan funktion försvinner. Bilderböcker och andra
berättelseformer är genom historien och än idag en källa för socialisering av
traditioner, kunskaper och normer.