Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fÀngslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjÀlp av den terrorstÀmplade gerillan ONLF. HÀndelsen fick stor uppmÀrksamhet i svenska medier.  Vi ville med vÄr undersökning studera om morgontidningar, i vÄrt fall Dagens Nyheter, tar efter kvÀllstidningarnas sÀtt att rapportera om stora hÀndelser. Vi valde ut Ätta artikelsidor eller uppslag ur de bÄda tidningar att analysera och formulerade följande frÄgestÀllningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfÄngatagande, rÀttegÄng, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut frÄn Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gÀllande tabloidisering?UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag dÀr vi stÀllde vi frÄgor till texterna som vi hade formulerat utifrÄn begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.

NÀr GROT (grenar och toppar) skördas ökar bortförseln av basverkande Àmnen och nÀringsÀmnen. Syftet med rekommendationen att Äterföra aska, tillbaka till skogsmarken, Àr att undvika en försurande och nÀringsutarmande verkan. I dagslÀget tillÀmpas en metod som kallas Sockenmodellen nÀr det gÀller Äterföring av aska tillbaka till skogen..

LÀkemedelsindustrins skuldsÀttningsgrad lÄg Är 2006 pÄ 1,2, medan den förfastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pÄgÄtt under en lÀngre tid har ingen givit enkomplett förklaring till vilka faktorer som pÄverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske berordet pÄ att den verklighet som studeras ofta Àr mycket mÄngskiftande och förÀnderlig. DÀremothar ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar pÄ att vissa faktoreroavsett bransch har större betydelse Àn andra. Vi finner det dÀrför intressant att jÀmföra de tvÄmotpolerna lÀkemedels- och fastighetsbranschen med avseende pÄ ett antal sÄdana generellafaktorer.

Frisörers arbete med preparat som pÄverkar hÄrets kemiska uppbyggnad ökar och dÀrmed Àven felbehandlingar pÄ salonger. Detta skapar frÄgor kring frÄn gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill sÀga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hÄr finns dÄ produktionen av produkter Àr enorm, men frÄgan Àr om frisörerna som anvÀndare av produkterna sitter pÄ kunskapen kring hÄret och om de anvÀnder den kunskapen nÀr de arbetar med kunden.Fokus som anvÀnts i studien Àr grundade pÄ tre omrÄden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hÄr? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsÀttningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusomrÄden utifrÄn utbildningens inriktning.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring kÀllsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring kÀllsortering i de tvÄ kommunerna. Tre fokusgrupper i Älderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jÀmfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre Älderskategorierna och kommunerna. Dessutom stÀlldes resultatet mot tidigare forskning för att utlÀsa om studien speglade Äterkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framstÀlls. Resultatet av studien visar pÄ att nÀrhet till Ätervinningsstationer, underhÄll av Ätervinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om kÀllsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benÀmndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa elevers tankar och erfarenheter, i Ă„r fem, kring popularitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningar: -Vad Ă€r utmĂ€rkande för en populĂ€r elev i Ă„r fem? -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populĂ€ra pojkar respektive populĂ€ra flickor? -Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som rĂ„der i skolan för att bli populĂ€r? -Kan popularitet vara nĂ„got negativt? Metod Kvalitativa intervjuer har anvĂ€nts som metod i denna studie. Tio elever frĂ„n samma fritidsgĂ„rd och som alla gĂ„r i Ă„r fem har deltagit i studien med mĂ„lsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med förestĂ„ndarna pĂ„ den aktuella fritidsgĂ„rden utan specifika urvalskrav förutom Ă„lder och intresse att delta.

Abstract:I studien undersöks hur myndighetspersoner upplever att samverkan fungerar, samt vad det finns för likheter samt skillnader pĂ„ samverkan i Uppsala respektive Östersunds kommun. Dessa aktörer Ă€r betydelsefulla i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det en viktig förutsĂ€ttning att ta tillvara varandras kompetenser för en god samverkan. Ämnet vĂ„ld i nĂ€ra relationer Ă€r fortfarande nytt för socialtjĂ€nsten, vilket gör att det finns bristande kunskap i arbetet för vĂ„ldsutsatta kvinnor. Detta Ă€r en kvalitativ studie som Ă€r grundad pĂ„ semistrukturerade intervjuer, respondenterna till undersökningen arbetar pĂ„ socialtjĂ€nsten och kvinnofridsverksamheter. Resultatet i studien kan sammanfattas med att samverkan mellan verksamheterna och organisationerna Ă€r nödvĂ€ndiga och att samarbetet leder till bĂ€ttre insatser samt förutsĂ€ttningar i arbetet med vĂ„ldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Den goda vÄrden syftar till att lindra mÀnskligt lidande, sÄsom smÀrta. Detta Àr inte alltid uppnÄtt inom den slutna sjukvÄrden idag, och patientens smÀrta blir inte lindrad. Musik kan anvÀndas som en hÀlsointervention inom sjukvÄrden och har visats ha en rad positiv inverkan pÄ patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvÄrdnadshandling har för verkan pÄ patientens smÀrttillstÄnd vid en akut smÀrta.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan pÄ ett akut smÀrttillstÄnd. Resultat: Resultatet visar pÄ att musik som en individanpassad omvÄrdnadshandling kan lindra patientens smÀrttillstÄnd.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.