Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lÀrare ser pÄ sitt arbete för att elever med svenska som andrasprÄk ska nÄ mÄlen i So och hur de ser pÄ de resurser de har. Fyra lÀrare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn pÄ sitt arbete och resurser. LÀrarna arbetar i Ärskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andrasprÄk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnÄs formulerades en frÄgestÀllning:Hur beskriver lÀraren sitt arbete med att fÄ elever med svenska som andrasprÄk att nÄ mÄlen i So-undervisningen?Hur ser lÀraren pÄ sitt samarbete med SVA-lÀrare, hemsprÄkslÀrare och förÀldrar?En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har anvÀnds och resultatet av lÀrarnas egen syn pÄ sitt arbete har sammanstÀllts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Studiens syfte Àr att undersöka hur stor del av de mÀn och kvinnor som döms till fÀngelse som har uppmÀrksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall Àven besvara frÄgan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som anvÀnds Àr sjÀlvskattningsformulÀr som Àr vÀlbeprövade inom detta omrÄde, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). FormulÀren besvarades av 49 fÀngelsedömda mÀn och kvinnor, vilka var inskrivna pÄ kriminalvÄrdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har bÄde ADHD och ASPD.

Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr kvalitativ samtalsintervju och fem förskollÀrare respektive fyra grundskollÀrare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förstÄelse för och kartlÀgga respondenternas uppfattningar, vÀrderingar och tankesÀtt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar pÄ att varken grundskollÀrarna eller förskollÀrarna ville anvÀnda ordet eller definiera normalitet i vidare utstrÀckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn sÄ skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar Àven pÄ att förskollÀrarna i större utstrÀckning problematiserar synen pÄ avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jÀmfört med grundskollÀrarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

Undersökningen av ledarskap ska tillhandahĂ„lla en förstĂ„else av ett antal ledarskapsutbildningar som finns pĂ„ den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrĂ„n teorier kring det sĂ„ kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjĂ€nande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mĂ„ngfald har anvĂ€nts. Syftet med undersökning Ă€r att beskriva och konkretisera innehĂ„llet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds pĂ„ den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna..

Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten pÄ de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits mÄnga likheter mellan de olika tidningarnas sÀtt att skriva om de aktuella hÀndelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera pÄ liknande teman dÄ man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det intrÀffade. Det Àr Àven mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna dÄ man granskar vad som skrivits om USA:s invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar pÄ terrorattackerna Àr legitimt.DÄ jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svÄrare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.

Syfte: Syftet Àr att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som intrÀffade den 5 februari 1994 pÄ Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet Àr ocksÄ att se hur journalister frÄn de tre tidningarna förhÄller sig till hÀndelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten Àr dessutom att upptÀcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna anvÀnder sig av för att uppnÄ och förmedla ett visst budskap om situationen till sina lÀsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgÄva. Nr.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Examensarbetet handlar om barns lek och Àr inriktad pÄ tvÄ olika I Ur och Skurförskolor, dÀr har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna pÄverkar barnens lek. FrÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken Àr pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö? Vad Àr pedagogernas resonemang kring den fria leken? VÄr tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgÄtt ifrÄn teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek. De metoder som har anvÀnts för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger nÀr de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jÀmförelse med i utomhusmiljö, och Àven pedagogernas delaktighet i den.

Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.