Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Idag lever cirka 40-65% av Sveriges befolkning med kronisk smÀrta. PÄverkan av kronisk smÀrta pÄ en persons livsstil varierar, en del ser smÀrtan som en olÀgenhet i vardagen medan andra upplever att smÀrtan pÄverkar varje aspekt av livet. Det Àr inte lÀtt att behandla kronisk smÀrta dÄ variationer pÄ smÀrtan Àr mÄnga och diagnosen ofta Àr osÀker. Alternativa metoder för att behandla smÀrta blir allt vanligare och en sÄdan metod Àr mindfulness. Syftet med studien var att beskriva den samlade kunskapen kring mindfulness verkan hos personer med kronisk smÀrta.

Vi tycker det hÀr Àmnet Àr viktigt och passar bra in i vÄr verksamhetsförlagda tid och i vÄr utbildning som en framtida lÀrare. Det Àr viktigt att vi redan i tidig Älder försöker informera vÄra elever att vi alla som lever i detta samhÀlle har fler likheter Àn olikheter och genom att tala kring detta sÄ kan man fÄ bort begreppen vi och de. Rasism Àr byggd pÄ fördomar, dÀrför tycker vi det Àr viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i Äldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen sÄ skapar eleverna förstÄelse till dessa religioner, denna förstÄelse kan vara vÀldig vÀsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi fÄ fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.

BAKGRUND:Kunskapsöversikt frÄn bland annat Odelfors (1998) visar att flickor och pojkar i förskola och skola blir bemötta olikaoch att de sedan förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt utifrÄn respektive kön. Studier pÄ detta omrÄde har tidigaregenomförts mer i skolan Àn i förskolan och dÀrmed blev det extra intressant att vi skulle utföra vÄr undersökning pÄförskolans arena. DÄ Odelfors kunskapsöversikt delvis stÀmmer in med vÄra tidigare upplevelser av pedagogersbemötande av pojkar och flickor pÄ fÀltet, har det byggt upp ett behov hos oss av att fÄ undersöka om det i dagensförskola Àr skillnad pÄ pedagogernas uppmÀrksamhet gentemot könen. Vi stÀller oss dÄ frÄgan: finns det likheter ochskillnader i hur uppmÀrksamheten riktas till flickor och pojkar?SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger riktar sin uppmÀrksamhet gentemot flickor och pojkar undermÄltidsituationen i förskolan.METOD:Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod med inspiration av delar frÄn den etnografiskaforskningsansatsen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn pÄ sjÀlvskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med sjÀlvskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att sjÀlvskadebeteende Àr ett socialt fenomen samt Àven eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende pÄ profession. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts med semistrukturerade intervjuer med personal pÄ Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal pÄ ElevhÀlsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. [Obstacles and opportunities in school sports.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

Detta arbete har identifierat fyra betydande faktorer vars verkan resulterat i att de intervjuade smÄföretagen valt att inte organisera miljöarbetet enligt ISO 14001 standarden: fragmenterad kunskap om miljöproblem.

Syftet med undersökningen var att beskriva utifrÄn förskollÀrarnas Äsikter och tankar om hur de anvÀnder sig av musik i förskolan och till vilket syfte det anvÀnds. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som vi gjort med Ätta förskollÀrare pÄ Ätta förskolor. UtifrÄn resultatet som uppkom fann vi likheter och skillnader inom anvÀndningen av musik i förskolan. En likhet som upptÀcktes var att musiken anvÀnds och genomsyrar verksamheterna i stort. Dock fann vi skillnader pÄ hur ofta samlingar med musikaktiviteter anvÀnds, dÄ en del hade det varenda dag och en del varannan vecka.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.