Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka hur förvĂ€ntningarna pĂ„ bildĂ€mnet har sett ut, sĂ„som deframkommer av lĂ€roplanerna frĂ„n 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet Ă€r vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer frĂ„n tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar ÅsĂ©n. Det Ă€r ur hansforskning jag utlĂ€st utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehĂ„llsanalys. Av tidigare forskning har jag utlĂ€st Ă„tta utvecklingslinjer i tecknings-/bildĂ€mnetshistoria och utifrĂ„n dessa analyserar jag ovan nĂ€mnda lĂ€roplaner.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att studera tre olika lÀslÀror frÄn tre olika tidsperioder undersöka hur och om lÀslÀrorna har förÀndrats över tiden. Syftet Àr ocksÄ att studera hur de speglar de styrdokument som gÀllde dÄ de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur Àr lÀslÀrorna uppbyggda och vilken lÀsinlÀrningsmetod Äterspeglas i lÀslÀrorna?Vad har förÀndrats över tid och vilka likheter gÄr att finna i de olika lÀslÀrorna?Hur ser förhÄllandet till lÀslÀrornas samtida styrdokument ut?FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn tre olika utgÄngspunkter nÀmligen den historiska bakgrunden för lÀromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika lÀsutvecklingsteorier.I en lÀslÀrostudie beskrivs och analyseras de tre lÀslÀrorna, Hem och hembygd SörgÄrden (1912), Nu lÀser vi A (1977) och Bodils Första LÀsebok (2003), utifrÄn uppbyggnad och den lÀsinlÀrningsmetod som anvÀnds. I en sammanfattande analys analyseras lÀslÀrorna utifrÄn utgÄngspunkterna och de grundlÀggande frÄgestÀllningarna. Resultaten visar att lÀslÀrorna Àr baserade pÄ olika lÀsinlÀrningsmetoder men har liknande upplÀgg nÀr det gÀller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebÀr skillnader eftersom de Àr skrivna under olika tidsperioder. En annan förÀndring men ocksÄ likhet lÀslÀrorna emellan Àr att det i alla tre gÄr att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Den 26 maj 1982 pÄbörjas anfallet mot samhÀllena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka Àr brittiska, 2 Paras, pÄ plats och försvarsgrupperade Àr Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerÀrt överlÀgsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar, i det hÀr sjÀlvstÀndiga arbetet att med utgÄng i de grundlÀggande förmÄgorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthÄllighet och und/info, analysera slaget.

Bakgrund: Betydelsen av en vÀlfungerande bankverksamhet, och dÀrmed Àven den ekonomiska styrningen dÀri, torde blivit allt större pÄ grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vÄrt samhÀlle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar pÄ samma area med likvÀrdiga produkter Àr Àven det av stort intresse betrÀffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, anvÀndandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker Àven analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem dÄ detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahÄller liknande tjÀnster pÄ en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.