Syftet med uppsatsen Àr att genom att studera tre olika lÀslÀror frÄn tre olika tidsperioder undersöka hur och om lÀslÀrorna har förÀndrats över tiden. Syftet Àr ocksÄ att studera hur de speglar de styrdokument som gÀllde dÄ de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur Àr lÀslÀrorna uppbyggda och vilken lÀsinlÀrningsmetod Äterspeglas i lÀslÀrorna?Vad har förÀndrats över tid och vilka likheter gÄr att finna i de olika lÀslÀrorna?Hur ser förhÄllandet till lÀslÀrornas samtida styrdokument ut?FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn tre olika utgÄngspunkter nÀmligen den historiska bakgrunden för lÀromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika lÀsutvecklingsteorier.I en lÀslÀrostudie beskrivs och analyseras de tre lÀslÀrorna, Hem och hembygd SörgÄrden (1912), Nu lÀser vi A (1977) och Bodils Första LÀsebok (2003), utifrÄn uppbyggnad och den lÀsinlÀrningsmetod som anvÀnds. I en sammanfattande analys analyseras lÀslÀrorna utifrÄn utgÄngspunkterna och de grundlÀggande frÄgestÀllningarna. Resultaten visar att lÀslÀrorna Àr baserade pÄ olika lÀsinlÀrningsmetoder men har liknande upplÀgg nÀr det gÀller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebÀr skillnader eftersom de Àr skrivna under olika tidsperioder. En annan förÀndring men ocksÄ likhet lÀslÀrorna emellan Àr att det i alla tre gÄr att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Bakgrund: Betydelsen av en vÀlfungerande bankverksamhet, och dÀrmed Àven den ekonomiska styrningen dÀri, torde blivit allt större pÄ grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vÄrt samhÀlle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar pÄ samma area med likvÀrdiga produkter Àr Àven det av stort intresse betrÀffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, anvÀndandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker Àven analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem dÄ detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahÄller liknande tjÀnster pÄ en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med att hantera konflikter mellan barn, samt att jÀmföra tvÄ olika förskolor för att se vilka likheter och skillnader som finns. Studien bygger pÄ ett frÄgeformulÀr med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor samt en litteraturstudie som jÀmförs med pedagogernas svar i frÄgeformulÀren. I bakgrunden beskrivs bland annat ett teoretiskt perspektiv samt olika författares syn pÄ konflikter och hantering av konflikter. Resultatet visar pÄ en viss skillnad i arbetet med konflikthantering. Detta genom att olika tankar kring barns kÀnslor har visats samt att pedagogerna pÄ ena förskolan gÀrna hÄller sig mer i nÀrheten av de barn som ofta hamnar i konflikter till skillnad frÄn de pedagogerna pÄ den andra för skolan.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

VÄra forskningsfrÄgor har handlat om vilka förvÀntningar chefer och medarbetare har pÄ chefsrollen inom kommunal Àldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det fÄr för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstÄ vilka förvÀntningar medarbetarna i en offentlig Àldreomsorgsorganisation i tre kommuner i SmÄland har pÄ sin chef samt vad enhetschefen har för förvÀntningar pÄ sin roll inom Àldreomsorgen. VÄr fokus var nÄgra personers egna upplevelser, och vi har dÀrför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med tvÄ medarbetare. Teoribildningar som vi anvÀnt Àr norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det Àr skillnader pÄ chefers och medarbetares förvÀntningar pÄ chefsrollen, vad skillnaderna beror pÄ Àr hÀr svÄrt att fastslÄ.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att kartlÀgga hur könsfördelningen gÀllande manus som gick upp pÄ bio sÄg ut under treÄrsperioden 2010 -2012. Den riktar dÀrmed in sig pÄ tvÄ skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv dÀr uppsatsen kartlÀgger hur fördelningen mellan kvinnor och mÀn ser ut angÄende manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det Àven visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive mÀn samt skillnader mellan dessa olika Är gÀllande exempelvis adaptioner. DÀrefter kommer huvudfokus ligga pÄ analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att pÄ sÄ sÀtt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan pÄverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar Àven upp vissa steg i försök till att fÄ en mer jÀmstÀlld filmbranch med fokus pÄ manusförfattarens roll..