I denna uppsats har jag valt att titta nÀrmare pÄ den svenska sinnessjukvÄrdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat nÀrmare pÄ varje enskild behandlingsmetod som förekom pÄ sjukhuset mellan Ären 1930-1963 dels för att uppmÀrksamma den vanvÄrd som förekom och dels för att se hur vÄrden förÀndrades i takt med samhÀllsutvecklingen. Underlaget till studien kommer frÄn ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkÀllor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förÀndringar under Ärens lopp.

Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment.The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from ?I Ur och Skur? (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..

Arbetet syftar till att göra en jÀmförande undersökning av lÀs- och skrivundervisningen i Äldersblandade och Äldershomogena klasser i de tidigare Ären. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av tvÄ skolor pÄ olika orter i södra Sverige, dÀr ena skolan arbetar Äldersblandat och den andra Äldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer pÄ sammanlagt ca 12 timmar. Jag har ocksÄ intervjuat respektive klasslÀrare. Resultaten tyder pÄ att det finns nÄgra likheter, men frÀmst skillnader i hur lÀs- och skrivundervisningen ser ut.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmÀngiltig uppfattning kring vad som kÀnnetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet pÄ ett sÀtt som tycks förutsÀtta att sÄ Àr fallet. Skillnader i uppfattningar och förestÀllningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och Älder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet frÄn en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkÀtundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkÀten finns skillnader som Àr möjliga att relatera till genus eller Älder. Fallstudien, som geografiskt sett avgrÀnsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jÀmförande diskursanalyser dÀr Ätta olika respondentgruppers svar pÄ Ätta olika frÄgor har studerats och jÀmförts med varandra. JÀmförelserna har grundats pÄ vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt pÄ vad de haft för Äsikter om Kirunas stadsmiljö.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste Ären. Företags allmÀnna Äsikt Àr att optionsprogram Àr det frÀmsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men Àven ökad riskbenÀgenhet Àr en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att Äsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anstÀllda skiljer sig Ät. Problematiken ligger frÀmst i om optionsprogram fÄr den effekt som företagen efterstrÀvar. Syftet med denna uppsats Àr att identifiera motiv för tillÀmpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka mÄlöverensstÀmmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Naturvetenskapen Àr abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler Àr osynliga och mÄste ÄskÄdliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjÀlp av kulor och pinnar eller sÄ kan man visualisera modeller pÄ datorn. För det första Àr det intressant att veta hur modeller visualiseras i lÀroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Den hÀr studien inriktar sig pÄ förskollÀrares syn angÄende barns rörelse i förskolan. Syftet Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare ute pÄ tvÄ förskolor i SkÄne har angÄende barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola som har tillgÄng till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta Àr att jÀmföra förskolorna för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter kring synen pÄ barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har nÄgon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger pÄ Àr kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn vardera förskola, och Àven observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

DÄ det mÄnga gÄnger antas att HR bÀr pÄ kunskap som skapar goda förutsÀttningar för effektivaoch metodiska arbetssÀtt vÀcktes vÄr nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi ocksÄ har sett tendenser till att detta Àr trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jÀmföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifrÄga i framtidenkan anvÀnda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. VÄr teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda lÀsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregÄngare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebÀr, vilken mÀnniskosyn det prÀglas av samt att viförklarar en av metoderna som anvÀnds.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i hur idrottslÀrare som endast undervisar i ett Àmne jÀmfört med idrottslÀrare som undervisar i tvÄ Àmnen sÄg pÄ sin arbetssituation. FrÄgestÀllningarna utgick frÄn att undersöka skillnader utifrÄn hur lÀrarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlÀgga graden av stress de kÀnde i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lÀrarnas psykiska arbetssituation var Àven delaktighet i verksamheten samt hur lÀrarna uppfattade sina sociala kontaktnÀt pÄ den skolan de arbetade pÄ.FrÄgestÀllningarna som arbetet utgick ifrÄn var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hÀlsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de tvÄ olika lÀrargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen pÄ skolan?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr totalt sex lÀrare, tvÄ ett- och fyra tvÄÀmneslÀrare, frÄn de bÄda lÀrarkategorierna intervjuades.

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och mÀn anvÀnder Instagram, hur de vÀljer att framstÀlla sig dÀr och om man kan se nÄgra likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem mÀn i Äldern 23-30 Är som alla Àr anvÀndare av Instagram. I uppsatsen har Àven informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi anvÀnt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras.