OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

VÄra forskningsfrÄgor har handlat om vilka förvÀntningar chefer och medarbetare har pÄ chefsrollen inom kommunal Àldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det fÄr för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstÄ vilka förvÀntningar medarbetarna i en offentlig Àldreomsorgsorganisation i tre kommuner i SmÄland har pÄ sin chef samt vad enhetschefen har för förvÀntningar pÄ sin roll inom Àldreomsorgen. VÄr fokus var nÄgra personers egna upplevelser, och vi har dÀrför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med tvÄ medarbetare. Teoribildningar som vi anvÀnt Àr norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det Àr skillnader pÄ chefers och medarbetares förvÀntningar pÄ chefsrollen, vad skillnaderna beror pÄ Àr hÀr svÄrt att fastslÄ.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att kartlÀgga hur könsfördelningen gÀllande manus som gick upp pÄ bio sÄg ut under treÄrsperioden 2010 -2012. Den riktar dÀrmed in sig pÄ tvÄ skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv dÀr uppsatsen kartlÀgger hur fördelningen mellan kvinnor och mÀn ser ut angÄende manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det Àven visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive mÀn samt skillnader mellan dessa olika Är gÀllande exempelvis adaptioner. DÀrefter kommer huvudfokus ligga pÄ analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att pÄ sÄ sÀtt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan pÄverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar Àven upp vissa steg i försök till att fÄ en mer jÀmstÀlld filmbranch med fokus pÄ manusförfattarens roll..

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och FĂ€röarna. FrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och FĂ€röarnas sjĂ€lvstyrelser, för att se om FĂ€röarnas typ av sjĂ€lvstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Denna studie grundar sig pÄ en undersökning dÀr jag har försökt finna likheter mellan raweh och rai. För att kunna hitta eventuella likheter har jag valt att anvÀnda mig av en analysmetod, som heter cantometrics. Med hjÀlp av cantometrics kodningsformulÀr har jag analyserat sex olika musikstycken, tre av raweh och tre av rai. Av de 37 analyspunkter som cantometrics innefattar har jag valt att anvÀnda 25 av dessa i min analys. Efter analysen visade det sig att kodningsresultaten av raweh och rai endast Àr lika i 7 punkter medan de sÀrskiljer sig i de andra 18 punkterna.

Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna Àr för att företaget ska nÄ framgÄng. Motivation och engagemang hos medarbetarna Àr viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och mÄlöverensstÀmmelse. Det Àr ledningens uppgift att skapa förutsÀttningar för detta och till deras hjÀlp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förstÄelsen för hur LKAB anvÀnder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken pÄverkan detta kan ha pÄ medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svÄrt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Att bedriva psykoterapi under handledning Àr en obligatorisk delkurs pÄ den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data frÄn 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkÀt, vilka kompletterades med tvÄ intervjuer. Resultaten visade att bÄde mÄnga likheter men ocksÄ stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gÀllde sÄvÀl rutiner som informationsflöden och organisationens hÄllande funktion.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en undersökning om vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera pÄ Àr Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av nÀrvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney rÀknar upp faktorer som de pÄstÄr pÄverkar anvÀndarens nÀrvarokÀnsla.VÄr frÄgestÀllning Àr vilka likheter eller skillnader det finns mellan vÄra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat pÄ tvÄ program. Vi valde Àven att intervjua tvÄ experter om vilka faktorer de ansÄg pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva pÄ var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad frÄn det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvÄdimensionella bilder. IntervjufrÄgorna till testpersonerna och experterna baserades pÄ frÄgor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras nÀrvarokÀnsla och vad de trodde det var som pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla.Resultatet av intervjuerna och testet Àr att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser pÄverkar deras nÀrvarokÀnsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

Bensimidazoler Àr en flitigt anvÀnd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som anvÀnds inom veterinÀrmedicinen, varav en Àr en pro-bensimidazol (febantel). DÀremot finns endast en substans tillgÀnglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete Àr att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger pÄ kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistenslÀget i Sverige. Kemiskt sett Àr bensimidazoler relativt lika varandra dÄ enbart substitutet (d.v.s.

Syftet med studien var att utifrÄn ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling pÄ institution. Fokus lÄg pÄ ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna pÄ institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som Àr eller har varit placerade pÄ institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar pÄ institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Uppsatsen handlar om hur musiklÀrare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad Àr det som lÀrarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder anvÀnder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklÀrare en gemensam syn pÄ styrdokumenten? FÄr alla elever en likvÀrdig bedömning nÀr de musicerar Àn vilken skola de gÄr pÄ? Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat sex stycken musiklÀrare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har anvÀnt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklÀrarna har likheter pÄ vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag gÄr sjÀlv i utbildning i rosenmetoden sÄ den kunskap jag fÄr del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del tvÄ sÄ gör jag en jÀmförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser pÄ likheter och skillnader..

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.