Förväntningar på bildämnet - En analys av bildämnet på formuleringsarenan genom läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011
Syftet med det här arbetet är att undersöka hur förväntningarna på bildämnet har sett ut, såsom deframkommer av läroplanerna från 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet är vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer från tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgångspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar Åsén. Det är ur hansforskning jag utläst utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehållsanalys. Av tidigare forskning har jag utläst åtta utvecklingslinjer i tecknings-/bildämnetshistoria och utifrån dessa analyserar jag ovan nämnda läroplaner. Undersökningen är ocksåkomparerande, jag jämför de fyra läroplanernas innehåll för att få fram skillnader och likheter ideras innehåll.Resultatet visar både stora likheter och stora skillnader mellan läroplanerna och bildämnet.Likheterna ligger i att innehållet har varit något sånär detsamma, ungefär samma moment ingår ialla fyra läroplaner. Skillnaderna ligger i hur mycket utrymme dessa moment får och hur stor viktsom läggs på dem. Ämnets kommunikativa inslag var till exempel ganska begränsade Lgr 69 medande i Lgr 11 genomsyrar det mesta. Tvärtom med det fria skapandet.Resultatet visar också att bildämnet blivit något helt annat än det var vid dess tillkomst på 1800-talet. Då var motiveringarna till ämnet baserade på dess yrkeskvalificering och behov av kunskaperinom teknisk ritning, nu är ämnet framför allt kommunikativt och snarare konsumentkvalificerande.När jag satte de undersökta läroplanerna i relation till ämnets historia och de utvecklingslinjer jagläst ut av tidigare forskning så framgick också att inget nytt innehåll har tillkommit sedan Lgr 69.