Mitt examensarbete tar upp de skillnader och likheter som finns mellan tvÄ elevgrupper som har valt tvÄ olika profiler, en handbollsprofil och en Naturkunskap och matematikprofil, i grundskolans senare del. Jag har framförallt undersökt vilka skillnader som finns i stiluttryck och hur de iscensÀtter deras maskulinitet. Slutligen har jag diskuterat detta utifrÄn den franska sociologen Pierre Bourdieus grundlÀggande begrepp kapital och habitus för att försöka se vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till de skillnader som finns mellan grupperna. Jag har i anvÀnt mig av observationer av elevgrupperna under lektionstid dÀr jag bland annat undersökt hur de utnyttjat rummet bÄde fysiskt och verbalt pÄ olika sÀtt. Jag har Àven utfört gruppintervjuer med elever frÄn bÀgge klasserna för att fÄ reda pÄ mer om deras vÀrderingar och Äsikter.

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med studien Àr att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudlÀggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudlÀggning remedierar filmljudlÀggning. De datainsamlingstekniker som anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna Àr tvÄ dataspelsljudlÀggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudlÀggare. Resultatet visar att det finns mÄnga likheter mellan dataspelsljudlÀggning och filmljudlÀggning. Det som skiljer dem Ät Àr frÀmst tekniken, interaktiviteten och anvÀndandet av dataspelsmotorn.

Syftet med vÄrt arbete var att studera de allmÀnna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplÀgg av lÀsinlÀrning. Valet av studieomrÄde Àr grundat pÄ att klassrumsmiljön har betydelse för lÀsinlÀrning. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mÀtningar av deras resultat visade. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer som vi gjort i tvÄ klasser i allmÀnna skolor, vilka Àr de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (Àven kÀnda som kommunala skolor), och tvÄ klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under vÄra observationer kunde vi konstatera att den allmÀnna och den specificerade pedagogiken har nÀrmat sig varandra: bÄda lÀgger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kÀrnverksamhet kunnat mÀrkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sÀlja de fastigheter man Àr verksam i. 1997 sÄlde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen Àr att belysa varför Atlas Copco valde att sÀlja sina fastigheter samt att pÄvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser Àven att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt Àgarbytet.Resultatet vi kommit fram till Àr att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsÀljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet frÄn Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmÀngiltig uppfattning kring vad som kÀnnetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet pÄ ett sÀtt som tycks förutsÀtta att sÄ Àr fallet. Skillnader i uppfattningar och förestÀllningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och Älder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet frÄn en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkÀtundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkÀten finns skillnader som Àr möjliga att relatera till genus eller Älder. Fallstudien, som geografiskt sett avgrÀnsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jÀmförande diskursanalyser dÀr Ätta olika respondentgruppers svar pÄ Ätta olika frÄgor har studerats och jÀmförts med varandra. JÀmförelserna har grundats pÄ vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt pÄ vad de haft för Äsikter om Kirunas stadsmiljö.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen anvÀnde nÀr de sorterade material i nÀrvaro av en pedagog och pÄ egen hand. Metoden som anvÀndes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av Ätta observationstillfÀllen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vÄr studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. VÄrt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva sjÀlvstÀndigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jÀmför dess olika innebörder och dÀrefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belÀgga eller motsÀgaWardens originalitet..

Efter mÄnga Ärs kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet sÀkerstÀlla en enhetlig patentrÀttslig tillÀmpning i alla deltagande lÀnder. I denna uppsats görs först en genomgÄng av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebÀr och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras pÄverkan pÄ ett fiktivt företag inom bilsÀkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte sÀrskilja sig i nÄgon större utstrÀckning frÄn det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istÀllet att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfÄnget.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka hur förvĂ€ntningarna pĂ„ bildĂ€mnet har sett ut, sĂ„som deframkommer av lĂ€roplanerna frĂ„n 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet Ă€r vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer frĂ„n tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar ÅsĂ©n. Det Ă€r ur hansforskning jag utlĂ€st utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehĂ„llsanalys. Av tidigare forskning har jag utlĂ€st Ă„tta utvecklingslinjer i tecknings-/bildĂ€mnetshistoria och utifrĂ„n dessa analyserar jag ovan nĂ€mnda lĂ€roplaner.