?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vÄrden och inom skolan. Grupperna som representerar vÄrden kommer frÄn barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer frÄn en förskola. Metoderna jag anvÀnt har varit observationer, frÄgeformulÀr samt intervjuer. Likheter Àr att grupphandledningen sker med jÀmna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som Àr arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna Àr bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehÄllet och effekten av grupphandledningen. BÄde erfarenheten och förvÀntningarna kan styra innehÄllet. Traditionellt Àr innehÄllet i grupphandledning inom vÄrden klientÀrenden och effekten att personalen kommer vidare i sina Àrenden, vilket ocksÄ min undersökning visar.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.

Det rÄder tuff konkurrens bland företagen för att fÄ konsumenterna att vÀlja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska Äterspegla företagets roll pÄ marknaden. För att skapa framgÄng idag krÀvs det ett stort vetande samt information för att förstÄ konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsstÀlla kundernas behov bÀttre Àn konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt rÄder det ingen tvekan om dÄ vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som nÄgon nyhet och dÀrför Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer hÀrmed att fokusera pÄ konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som Àr av störst betydelse nÀr det kommer till val av kaffesort. RÄder det nÄgra skillnader och likheter nÀr det kommer till genus och Äldersperspektiv.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k. Som utgĂ„ngspunkt till vĂ„r studie hade vi följande frĂ„gestĂ€llningar:? Vilka inlĂ€rningsstrategier sĂ€ger elever att de anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k nĂ€r de lĂ€r sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihĂ„g ord?? Är vissa ord lĂ€ttare Ă€n andra att lĂ€ra sig?? Var lĂ€r de sig bĂ€st?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlĂ€rningsstrategier i engelska och svenska som andrasprĂ„k?Teori: Den teoretiska ramen utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, dĂ„ Vi bland annat beskrev tvĂ„ sprĂ„kpedagogers inlĂ€rningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vĂ„r studie var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k. För att kunna trĂ€nga djupt in i varje informants tĂ€nkande och uppfattning anvĂ€nde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt pĂ„ den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i Ă„ldrarna 10 ? 19 Ă„r fĂ„tt möjlighet att med hjĂ€lp av intervjuer reflektera över hur de lĂ€r sig ord i engelska och svenska som andrasprĂ„k.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

I mÄnga kommuner vÀljer man idag att organisera Àldreomsorgen pÄ olika sÀtt. En typ av entreprenad Àr de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig frÄn den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende pÄ hur verksamheten Àr organiserad. De verksamheter som jÀmförs i denna studie Àr ett kommunalt Àldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske lÀraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fÀgring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jÀmförande analys med hur den stereotypiske lÀraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrÄn samma tid: Svensk LÀrartidning, Svensk Skoltidning och SkolvÀrlden. I vÄr jÀmförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi ocksÄ skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktÀr som tidsenligt inte stÀmde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden sÄg pÄ lÀrande, samt hur en lÀrare skall vara. VÄr önskan Àr att lÀrare och lÀrarstudenter skall kunna anvÀnda denna analys för att ifrÄgasÀtta samt fundera kring sin egen lÀrarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska lÀraren representeras dels inom filmens vÀrld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvÀrlden..

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i nÄgra svenska skolor. Med hjÀlp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..