I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tvÄ företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vÄr studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur tvÄ kommunalt Àgda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns nÄgra skillnader och likheter i sÀttet att arbeta med CSR-frÄgor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. VÄrt resultat pekar dock pÄ att sÄ inte alltid Àr fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut Àr flera.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som pÄverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnÄ syftet med studien och för att fÄ svar pÄ hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstÄr beroende pÄ en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgÄtt frÄn fyra företagsintervjuer. TvÄ av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. UtifrÄn de frÄgor som stÀlldes och respondenternas svar var det möjligt att bÄde analysera och dra slutsatser gÀllande Àmnet i frÄga.

MÄnga dagliga köpbeslut berör saker som mÄste inhandlas till hemmet för vÄrt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvÀndiga varor inhandlas ofta pÄ samma butik om och om igen. Av vilken anledning ÄtervÀnder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan rÀknas som de mest Äterkommande produkter vi anvÀnder oss av?Denna uppsats lÀgger fokus pÄ att hitta skillnader och likheter mellan mÀns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de vÀljer att handla pÄ de dagligvarubutiker som de har valt som sina primÀra.För att svara pÄ frÄgan om mÀn och kvinnor anger samma faktor som störst pÄverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes tvÄ enkÀtundersökningar pÄ vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invÄnarantal mellan 1000- 30 000.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Detta examensarbete handlar om drogpolicys i gymnasieskolan. Syftet med undersökningen var att jÀmföra och utvÀrdera fem drogpolicys frÄn olika gymnasieskolor i Norrbotten, utifrÄn Regeringens och Skolverkets direktiv. Det fanns Àven en strÀvan om att hitta likheter och skillnader i de olika dokumenten. Detta genomfördes genom en kvalitativ textanalys av fem drogpolicys frÄn olika kommuner i Norrbotten. VÄr undersökning visade att varken Regering eller Skolverk har nÄgra utryckliga krav eller direktiv pÄ upprÀttandet av en drogpolicy.

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

Vi vill först och frÀmst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gÀller deras ekonomistyrning dÄ ÀgarförhÄllanden Àr olika. UtifrÄn detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som stÀlls pÄ företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vÄr slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker Àr relevanta dÄ vi jÀmför bolagen. JÀmförelsens mest betydande omrÄden handlar t.ex. ÀgarförhÄllanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestÄnd, miljö, belöningssystem samt budgetfrÄgor.

Denna intervjubaserade uppsats undersöker skillnader och likheter av denpersonliga uppfattningen av begreppet effektivitet bland ett mindre antal personerinom en vinstdrivande organisation och en icke vinstdrivande organisation..

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.