Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

Denna rapport Àr inriktad pÄ ÀmnesomrÄdet ledarskap, dÀr fokus ligger pÄ att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jÀmfört med formella ledare inom damklÀdersbranschen. Intresset för denna studie uppkom dÄ vi insÄg att ledarskap Àr ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svÄrt att konkludera vad som kÀnnetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap pÄ effektivaste sÀtt. DÀrför ville vi ta reda pÄ vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom tvÄ skilt olika branscher.Rapporten Àr grundad av intervjusvar frÄn tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklÀdersbranschen. Valet av branscher gjordes för att fÄ största kontrasten och kunna göra en jÀmförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende pÄ bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var pÄ grund av att vi ville avgrÀnsa oss och ha den formella ledares syn pÄ ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benÀmningar om vad ledarskap Àr, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv pÄ ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vÀgar till ett myndigt medarbetarskap för att fÄ en sÄ god arbetsmiljö som möjligt.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och FĂ€röarna. FrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och FĂ€röarnas sjĂ€lvstyrelser, för att se om FĂ€röarnas typ av sjĂ€lvstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte Àr lÀmpliga att anvÀnda vid bedömning av IT ? investeringar dÄ de inte Àr gjorda för IT ? investeringars karaktÀristiska egenskaper sÄsom nyttor som uppstÄr sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara vÀl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjÀlp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna dÄ det Àr den personal med mest expertis i omrÄdet som arbetar med investeringen..

Unified Protocol Àr en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad pÄ empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningen var om det fanns skillnader vid jÀmförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter sÄg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, tvÄ mÀn och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Datormodellerade karaktÀrer Àr vanliga inom spel- och filmbranschen. Vissa karaktÀrers topologier Àr modellerade med tris, andra med quads. En karaktÀrs topologi kan vara avgörande för hur slutresultatet blir. I det hÀr arbetet har en visuell jÀmförelse gjorts mellan en karaktÀr med tvÄ olika topologier, en modellerad med quads, den andra konverterad till tris. BÄda karaktÀrerna har renderats ur samma scen med identiska förutsÀttningar.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Jag frÄgar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen pÄ svenskÀmnet samt i den pÄgÄende diskussionen kring svenska som andrasprÄk. Jag vill ocksÄ veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets Àmnesbeskrivningar för svenska och svenska som andrasprÄk. Vidare undrar jag hur lÀrare som undervisar eller har undervisat i bÄde svenska och svenska som andrasprÄk i grundskolans senare Är, pÄ gymnasiet eller komvux ser pÄ sina respektive Àmnen i sin helhet. Slutligen frÄgar jag mig om det finns fog att tala om tvÄ olika svenskÀmnen. För att kunna besvara mina tvÄ första frÄgestÀllningar har jag dels lÀst litteratur om svenskÀmnets uppdelning och inlÀgg i den aktuella diskussionen kring svenska som andrasprÄk, dels Skolverkets Àmnesbeskrivningar av Àmnena.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka arbetssÀtt förskollÀrare pÄ en sprÄkförskola och förskollÀrare pÄ traditionella förskolor anvÀnder för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter, samt att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin yrkesroll i arbetet med sprÄkutveckling. Vi avsÄg Àven att betrakta och knyta an vÄrt resultat till Àmnet specialpedagogik. Vi hade med oss tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den ena kan likstÀllas med syftet, d.v.s. första frÄgan Àr vilka arbetssÀtt anvÀnder förskollÀrare i en sprÄkförskola och förskollÀrare i traditionella förskolor för att frÀmja, stödja och stimulera barn med sprÄksvÄrigheter? Likheter och skillnader.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Syftet med arbetet Àr att försöka fÄ förstÄelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgÄngen. Undersökningen visar att det finns smÄ skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del pÄ vilken syn pÄ inlÀrning pedagogen besitter, men Àven pÄ skolans ekonomiska förutsÀttningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.