Denna uppsats omfattar en kartlÀggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över Äret vad gÀller tid och plats. Studien innefattar Àven en kartlÀggning kring vilka faktorer som pÄverkar hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Faktorerna Àr barnens Älder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog pÄ förskolgÄrden eller inte. Studien omfattar Àven vad det Àr för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gÀller hur lÀnge barngruppen gÄr ut pÄ gÄrden och hur ofta de gÄr till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. PÄ gÄrden under perioden maj till september Àr det flest barngrupper som gÄr ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april Àr det flest barngrupper som gÄr ut en till tvÄ timmar pÄ gÄrden.

Problem: Bakgrunden till detta arbete Àr att nÀringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala nÀringslivet Àr beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det Àr viktigt för kommunerna att skapa goda förutsÀttningar för företagen att driva sin verksamhet och det benÀmns i arbetet som företagsklimat. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad Àr företagsklimat och vilka mÀtningar finns? Hur arbetar kommunerna med nÀringslivs- frÄgor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala nÀringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva Àr kommunerna nÀr det gÀller nÀringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala nÀringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att finna likheter och skillnader i nÀringslivsarbetet mellan nÄgra utvalda kommuner avseende olika faktorer.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

I den hÀr uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). DÄ jag utgÄr frÄn att bÄda verken ingÄr i den dystopiska genren sÄ redogör jag för vad en dystopi Àr. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och gÄr igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer Àr undersökningen dÀr jag gÄr igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns nÄgra eventuella skillnader och/eller likheter i framstÀllningen. Jag inleder temakomparationen med tema kÀrlek dÀr jag kommer fram till att kÀrlek förekommer i de bÄda verken men skildras pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare förstÄr ett specifikt mÄl ur lÀroplanen för förskolan nÀmligen: "Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmÄga och sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mÄnga uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sÄng och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger pÄ tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans vÀrld. För att vi skulle kunna undersöka förskollÀrarnas förstelse av mÄlet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer dÀr de fÄtt berÀtta för oss hur de tÀnker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt under fem kategorier dÀr svaren behandlats och analyserats genom att jÀmföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jÀmfört detta med vÄr tidigare litteraturstudie runt Àmnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollÀrare hade sitt eget sÀtt att tolka mÄlet men dÀr vi kunde finna bÄde likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollÀrarnas utbildning och vidareutbildning..

Denna rapport följer upp elevers betyg frÄn grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra SmÄland. Det frÀmsta syftet Àr att fÄ en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgÄr frÄn elever, som med nÄgra fÄ undantag, Àr födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan Är 2004-2006. Resultatet frÄn studien visar pÄ att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut dÄ eleverna kommer upp i gymnasiet..

Det egna modersmÄlet utgör kÀrnan i en individs identitet och Àr centralt för kÀnslan av social och kulturell tillhörighet. SÀrskilt viktigt blir det egna sprÄket i mötet med en ny kultur och ett nytt sprÄk. Att fÄ anvÀnda sitt modersmÄl i det mötet kan bli en sÀker vÀg in i allt det nya. MÄnga andrasprÄksforskare menar att det rÄder stor enighet inom forskningen idag om modersmÄlets viktiga betydelse för flersprÄkiga elevers kunskapsutveckling och andrasprÄksinlÀrning.                      Syftet med följande arbete Àr att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en sprÄkinlÀrningsmodell, MBV, modersmÄlsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten pÄ Vallbacksskolan i GÀvle samt visa pÄ nÄgra möjliga utvecklingsomrÄden för den alfabetisering som jag Àr engagerad i. Om en analfabet fÄr instruktioner och förklaringar pÄ sitt modersmÄl ökar förstÄelsen i inlÀrningen och bÄde modersmÄlet och andrasprÄket utvecklas positivt. En modersmÄlslÀrare skulle kunna ge eleverna en djupare förförstÄelse till presenterade ord och begrepp.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

Denna rapport Àr inriktad pÄ ÀmnesomrÄdet ledarskap, dÀr fokus ligger pÄ att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jÀmfört med formella ledare inom damklÀdersbranschen. Intresset för denna studie uppkom dÄ vi insÄg att ledarskap Àr ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svÄrt att konkludera vad som kÀnnetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap pÄ effektivaste sÀtt. DÀrför ville vi ta reda pÄ vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom tvÄ skilt olika branscher.Rapporten Àr grundad av intervjusvar frÄn tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklÀdersbranschen. Valet av branscher gjordes för att fÄ största kontrasten och kunna göra en jÀmförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende pÄ bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var pÄ grund av att vi ville avgrÀnsa oss och ha den formella ledares syn pÄ ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benÀmningar om vad ledarskap Àr, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv pÄ ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vÀgar till ett myndigt medarbetarskap för att fÄ en sÄ god arbetsmiljö som möjligt.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och FĂ€röarna. FrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och FĂ€röarnas sjĂ€lvstyrelser, för att se om FĂ€röarnas typ av sjĂ€lvstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.