Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Denna uppsats omfattar en kartläggning kring hur utomhusvistelsen ser ut i förskolan över året vad gäller tid och plats. Studien innefattar även en kartläggning kring vilka faktorer som påverkar hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Faktorerna är barnens ålder, bangruppens storlek, pedagogernas nöjdhet och om de finns skog på förskolgården eller inte. Studien omfattar även vad det är för skillnader och likheter mellan stad och landsbygd var gäller hur länge barngruppen går ut på gården och hur ofta de går till skog eller naturmiljö. Studien har skett via kvalitativ och kvantitativ metod. På gården under perioden maj till september är det flest barngrupper som går ut tre till fem timmar och under perioden oktober till april är det flest barngrupper som går ut en till två timmar på gården.

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

I den här uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). Då jag utgår från att båda verken ingår i den dystopiska genren så redogör jag för vad en dystopi är. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och går igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer är undersökningen där jag går igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns några eventuella skillnader och/eller likheter i framställningen. Jag inleder temakomparationen med tema kärlek där jag kommer fram till att kärlek förekommer i de båda verken men skildras på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår ett specifikt mål ur läroplanen för förskolan nämligen: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger på tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans värld. För att vi skulle kunna undersöka förskollärarnas förstelse av målet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer där de fått berätta för oss hur de tänker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt under fem kategorier där svaren behandlats och analyserats genom att jämföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jämfört detta med vår tidigare litteraturstudie runt ämnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollärare hade sitt eget sätt att tolka målet men där vi kunde finna både likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollärarnas utbildning och vidareutbildning..

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                      Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den alfabetisering som jag är engagerad i. Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp.