De elever som gÄr pÄ gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nÄ Skolverkets kunskapskrav. För att erhÄlla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nÄ mÄlen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som pÄbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhÄlla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt slÀp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltsÄ följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lÀrare pÄ olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

En snabb teknologisk utveckling har under de senaste Ären lett till att företag kan kommunicera med sina kunder via Internet. Denna kommunikation sker via e-handelsplatser. Studier över e-handeln i Sverige pÄvisar att denna expanderar för varje Är som gÄr. Fler företag etablerar sig pÄ Internet och fler konsumenter anvÀnder Internet för att genomföra inköp. DÀrmed blir relationen och kommunikationen mellan företag och konsument allt mer viktig.

Hur personlighet och attribut pÄverkar arbetsprestation har lÀngevarit ett aktuellt forskningsomrÄde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vÄr studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara mÀnniskorsinterpersonella relationstendenser. Med hjÀlp av mÀtinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vÄrahypoteser om yrkesdoktrinens pÄverkan pÄ fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt sÀkerstÀllda skillnader existerargrupperna emellan vad gÀllande anknytningsbeteende dÀr poliseruppmÀter högre vÀrden pÄ mÄlinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre pÄ relationsbaserade.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

DÄ dagens vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan Àr det inte lÀngre möjligt att endast lÀgga pÄ mer pansar för att fÄ tillrÀckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten pÄverkas negativt i allt för stor grad, dÀrför börjar nu system för aktivt skydd slÄ sig in pÄ marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot sÄsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad lÀnder i vÄrt nÀromrÄde. Infanteriets huvudbevÀpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, Àr i mÄnga fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt Àr utrustad med nÄ verkan i mÄl som Àr skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Studiens syfte Àr att undersöka eventuella skillnader i anvÀndningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvÄrd) inom missbruksvÄrden. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr; (I) Hur anvÀnds de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvÄrd i texter kring missbruksvÄrd? (II) Om det föreligger skillnader i anvÀndandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstÄs utifrÄn socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet har analyserats utifrÄn ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder pÄ att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som ocksÄ vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig Ät genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

FrÄgestÀllning och syfte. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; Hur ser journalisters etiska avvÀganden angÄende namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas instÀllning till namn och bild publicering, och varför ser sederna sÄ annorlunda ut i respektive land?.

Ett samarbete med förÀldrarna Àr en viktig del i arbetet som lÀrare. Har inte lÀraren förÀldrarna med sig, kan det försvÄra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument stÄr det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god förÀldrasamverkan Àr en förutsÀttning för att fÄ eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste Ären har gett skolsystemet nya spelregler, dÀribland införandet av de fristÄende skolorna och förÀldrarnas frihet att vÀlja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn nÄgra kommunala och fristÄende skolor, för att försöka fÄ fram hur de samarbetar med förÀldrarna.