Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet ?Employer branding?, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet ?Employer branding? är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien.

Samhället blir mer medvetna om påverkan konsumtionssamhället har på miljön, människan och vår planet. Denna medvetenhet har resulterat i att högre krav ställs på att företag driver sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till hållbarhet. Med utvecklad medvetenhet utvecklas nya sätt att hållbarhetsredovisa vilket har lett till att International Integrated Reporting Council år 2013 lanserade ett ramverk för integrerad rapportering. Ramverket ska vara ett helt nytt sätt att tänka. Driften av verksamheten och hållbarhetsarbetet ska vara integrerade med varandra för att kunna se samband mellan de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna.

Företag publicerar allt mer information om deras sociala miljömässiga och ekonomiska ansvar.Denna information presenterar de i sina årsredovisningar under avsnittet Corporate Social Responsibility. Idenna studie undersökt har vi undersökt hur rapporteringen i en bransch påverkas efter en incident och omdet finns spridningseffekter och imitationsbeteende när det gäller CSR-rapporteringen. Som utgångspunkthar vi valt incidenten i Mexikanska golfen den 20 april 2010. Då skedde ett stort oljeutsläpp i sambandmed att oljeföretaget British Petroleum's plattform Deepwater Horizon exploderade. Oljeutsläppet varomfattande och hade stor effekt på BP's rykte hos allmänheten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

  Datum:           2009-05-29Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.seHandledare:   Ann-Sofi PaulTitel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkandeNivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrningSyfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Hur kommer det sig att en organisation som brandmannakollektivet uppvisar en så låg kvinnorepresentation bland sina brandmän när andra organisationer med samma eller liknande förutsättningar, som polis och militär, uppvisar bättre resultat? Vad kan förklara den låga kvinnorepresenationen i den Svenska räddningstjänsten?Vi har i denna uppsats försökt förklara problemet med hjälp av nyinstitutionella teorier, så som homogenitet på organisationsfältet (isomorfismer) och professionens legitimitetssträvan genom omvärlden. Vi menar att det inte räcker att hitta och förklara institutionella faktorer och därmed en förändringströghet, med enbart isomorfismer eller enbart professionens legitimitetssträvan. De måste sättas i en relation till varandra.Det vi fann var att räddningstjänsten inte söker sin professionella legitimitet genom styrning från lagar och regler, och att denna ignorans skapar en norm på organisationsfältet. Ignoransen är en konsekvens av svag styrning från andra aktörer i organisationsfältet samt obefintlig granskning.

Denna utredning handlar om hur legitmitetskrav för företag inom stålbranschen i Spanien och i Sverige skiljer sig åt. Syftet är att, baserat på tre svenska och tre spanska företags årsredovisningar, studera om det finns någon eller några betydelsefulla skillnader i beskrivningarna av företagens miljöarbete och om vi därigenom kan dra några slutsatser när det gäller legitimitetskrav. Vår empiri utgår endast från de sex företagens årsredovisningar. Denna information har analyserats utifrån akademiska teorier om legitimitet och legitimitetsverktyg. Vi har även räknat specifika ord i årsredovisningarna som har med miljöansvar att göra för att försöka finna en skillnad i hur företagen kommunicerar sitt miljöansvar.

Migrationsverket har sedan 2010 arbetat med att införa lean som arbetssätt i hela sin organisation. Lean härleds ofta historiskt till Toyotas styrsystem Toyota Production System, och har till största delen använts inom privata organisationer där effektivitet, produktivitet och ekonomiska värden varit de huvudsakliga målen. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är det därför av vikt att undersöka leans förmåga att även beakta de demokratiska värden som en offentlig verksamhet har att ta hänsyn till. Genom att intervjua handläggare och teamledare på Migrationsverkets mottagningsenhet i Boden om deras erfarenheter och upplevelser av lean som arbetssätt samt genom att studera deras interna arbetsmaterial har min ansats med denna uppsats varit att ge en bild av huruvida lean är ett lämpligt arbetssätt för offentlig verksamhet och om medarbetarna upplever att implementeringen av lean förändrar synen på värdena effektivitet och legitimitet i praktiken. Resultatet från denna undersökning visar att det finns ett starkt stöd för leans teoretiska förmåga att underlätta för medarbetarna att stärka rättssäkerheten samtidigt som arbetssättet ökar effektiviteten.

Den kommunala verksamheten står ständigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste åren har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp är styrt av en mängd lagar och regler vilket ställer krav på att inköpen sker på rätt sätt. Syftet med denna studie är att med hjälp av institutionella mekanismer öka förståelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nå en ökad förståelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsätt där en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkät, kvalitativa intervjuer samt observationer.

It is estimated that approximately 10 000 people are living in Sweden after having been rejected residence permit or asylum, meaning that they have to hide from the authorities while facing a risk of being deported by means of violence as they do not wish to leave voluntarily.For their existence, a vast number of people employed by the public administration can be expected to contribute to the wellbeing of the hidden people through their professions as bureaucrats.The bureaucrats can thereby be expected to be torn between different sets of value systems, roles and obligations towards the state and towards the hidden people.In this master thesis, I examine how five bureaucrats motivate their acting for the sake of the hidden people in terms of legitimacy, legality and morality in their administration, towards their ethic responsibilities and towards society as a whole.The results show that the bureaucrats see themselves as saviours of ethical values in an illegitimate administration where economic efficacy and arbitrary decision-making constantly transgresses The Human Rights, ratified by the Swedish Parliament..

Samhället ställer allt högre krav på företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar ämnen som rör företagets ansvar för miljön och samhället. Årsredovisningar är en extern kommunikationskanal där företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjälpa företag att uppnå legitimitet. Syfte med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags externa redovisning av CSR.

The discrepancy in the rights for healthcare between undocumented migrants and the citizen in Sweden is a prerequisite for the existence of Läkarkliniken. Because of the chosen patient group the clinic stands outside the regulations from the National Board of Health and Welfare. The aim of this study was, from an institutional perspective, to investigate how such a unique player is designed and where the influences to the design origin from. The task was conducted thorough a qualitative case study with base in depth interviews. High levels of isomorphism were observed between Läkarkliniken and the general healthcare, however differences were seen as well.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated.Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate..

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.