Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

Den globala lastbilskoncernen Scania står inför en spännande framtid, inte minst då marknaden bokstavligen skriker efter tunga fordon som kan hantera de aldrig sinande behoven av logistikflöden. Det Scania nu gör är att rusta för framtiden i form av att dimensionera produktionslinorna för väsentligt ökade volymer samtidigt som den svenska verksamheten huvudsakligen koncentreras till företagets bas i Södertälje. Rustningen genomför Scania bland annat utifrån den logistiska trend som nu råder i industrin, nämligen att bemöta den ökande produktionstakten genom att göra linans positioner så korta som möjligt för att minimera gångsträckorna för montörerna. Detta examensarbete handlar om hur Scanias axelverksamhet bör agera för att möta den internlogistiska trenden med kortare positioner, vilket företaget tror sig lösa genom att förse och presentera material vid linan på ett mer yteffektivt sätt. Scania har därför utarbetat sex materialtillförselmetoder som de ämnar använda i den nya axelverksamheten som startas upp under 2008.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Regleringen av spelmarknaden i allmänhet och främjandeförbudet i synnerhet har i ett flertal fall varit föremål för prövning av svenska domstolar. Dessa har framförallt gällt publicering av reklam till förmån för utländska spelbolag och såväl tryck- som yttrandefrihetsrättsliga intressen har vägts mot, och sedermera också bedömts väga tyngre än lotterilagens främjandeförbud. Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska regleringens förenlighet med EU:s regler om fri rörlighet prövats av svenska domstolar ett flertal gånger. Det senaste avgörandet i raden utgörs av Svea Hovrätts dom från den 22 juni 2011 där straffstadgandet i 54 § lotterilagen underkändes p.g.a. att det ansågs strida mot EU-rättens diskrimineringsförbud.

En ökande befolkning och en förtätning av bebyggelse kan innebära problem för en kommun om till-växten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsområde som inte är dimensionerat för den ökade be-folkningen. Därigenom uppstår ett behov av kapacitetsförstärkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förändringstryck som VA-branschen är utsatt för i form av ändrade krav där fokus idag ligger på frågor som rör miljöpåverkan, naturresurshantering samt vikten av en långsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstått. Multikriterieanalys är samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer där det är viktigt att problemen struktureras och att de olika målen, kraven och påverkansområdena utvärderas på ett tydligt sätt för att säkerställa att det beslut som fattas är det bästa möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan användas för att be-döma kapacitetsförstärkande åtgärdsförslag inom ett tillväxtområde.

Som en del av forskningsprojektet ?Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder? syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ?Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.? som används i svenska landsting.

BT Products AB ingår i Toyota-koncernen och är världsledande inom trucktillverkning. BT har flera dotterbolag i olika delar av världen som tillverkar truckar, t ex Raymond i USA. Några av de BTtillverkade truckarna har ett höjdmätningssystem. Detta höjdmätningssystem är till för att underlätta för föraren att positionera gafflarna i höjdled. Föraren måste aktivt ge styrsignal för att en höjdrörelse skall tillåtas.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. Huvudfrågeställningen som uppsatsen svarar på är: (A) Är Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lärande organisation och i så fall i vilken grad? Huvudfrågeställningen byggs upp av ett antal underfrågor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur ändringsbenägen är organisationen utifrån vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivåer i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig själv- som löst samansatta delar eller som ett system där alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsättning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenär byggd utifrån 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lärande dialog. Uppsatsen bygger på endeduktiv och kvalitativ metod.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) Speciallärarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö Högskola Problemområde Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett helhetsperspektiv. Metod Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.

Detta examensarbete är en studie av Skanskas systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) med inriktning mot företagets proaktiva arbete för en säker arbetsmiljö och god hälsa hos medarbetarna. -Hur arbetar Skanska inom dessa områden, -vilka mål, samt resultat finns för arbetet? Detta har varit den grundläggande fråge-ställningen bakom studien. Arbetet har skett i projektform och resultatet presenteras här i denna slutrapport.Studien ingår i det Bygg och Anläggningsprogram som ges av Luleå Tekniska Universitet, och är ett del-moment av den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) som författaren gjort vid byggföretaget Skanskas projekt Centrumbanan i Södertälje under sommaren 2013. Centrumbanan var ett järnvägsprojekt där Skanska för Trafikverkets räkning byggt ut från enkel- till dubbelspår mellan stationerna Södertälje hamn och Södertälje Centrum (ca 1 km).

Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom äldrevården undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan äldre vårdboende, deras anhöriga och deras vårdpersonal ser ut idag. Studien syftade även till att undersöka vilka faktorer som påverkar de äldre vårdboendes och deras anhörigas trygghetskänsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom äldrevården och att resultaten ska kunna främja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika målgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.